Konflikter är en vanlig förekommande företeelse på förskolan då barn med olika bakgrunder och skilda uppväxtvillkor möts och ska samspela med varandra. Många tillfällen ges för barn på förskolan att jämföra sig med andra samt att finna likheter och olikheter. Dessa olikheter kan ge upphov till onödiga konflikter som oftast baseras på missuppfattningar. Uppkomst av konflikter på förskolan är därför inget märkligt då det ställs krav på barnen att kunna vistas i en grupp och sätta sina individuella behov till sidan och att kunna infoga sig i kollektivet. Intresset med vår studie ligger i att ta reda på vilket förhållningssätt pedagoger har gentemot konflikter samt vilka metoder de arbetar utifrån för att hantera eller förebygga konflikter på förskolan. Forskningen inom detta fält har pekat i samma riktning mot olika begrepp som vi har fördjupat oss i för vår studie. För att barn ska lyckas med att konstruktivt klara ut sina konflikter är det av stor vikt att de får ingå i ett socialt sammanhang. I detta sammanhang bör tonvikt läggas på att träna barn i att kommunicera och få utföra prosociala handlingar. De vuxna i barns omgivning är viktiga som förebilder för barn då de fungerar som en identifikation för de. De vuxnas värderingar och regler på förskolan präglar förskolan och hela barngruppen. Dessa värderingar och regler införlivas hos barnen som därmed har ingått i en socialiseringsprocess. Studien är i form av en kvalitativ metod då vi har intervjuat fyra pedagoger på två olika förskolor. Vi har även genomfört observationer i barngrupperna på dessa två förskolor. Ur studien framkom att pedagogernas förhållningssätt gentemot barns konflikter var att hjälpa barnen att konstruktivt lösa sina konflikter. Det framkom även att barnen själva ska kunna klara av att lösa sina konflikter, där pedagogen hade en avvaktande roll. De metoder som användes för att hantera konflikter var att barn tränas i att kunna sätta ord på olika slags känslor. Arbetssätten på de olika förskolorna skildes dock åt.