Språkliga förmågor som att kunna uttrycka sig i tal och skrift, att kunna ta del av och förstå olika typer av texter, samt att kunna kommunicera med andra, anses centrala för elevers lärandeprocess i skolan. Detta avspeglas i de mål som är formulerade i de senaste läroplanerna, inklusive i de specifika ämnesplanerna, för grundskola och gymnasieskola. I ämnesplanerna för biologi och kemi på gymnasienivå ingår bland annat att eleven ska kunna kommunicera med hjälp av ett naturvetenskapligt språk, föra resonemang och argumentera kring vetenskapliga frågor. Forskning har visat att språkinriktad undervisning gynnar lärande och forskare menar att arbeta med språkutveckling bör ske i alla skolämnen, inte bara språkämnen. I kommentarer till läroplanerna lyfter Skolverket fram denna forskning och specificerar vidare riktlinjer som stöd och anvisningar för hur en sådan undervisning bör bedrivas. Ansvaret för implementering av dessa riktlinjer och ambitioner läggs på skolorna och ämneslärarna. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa exempel på hur denna implementering kan ske, vilka möjligheter och eventuella hinder som kan finnas, och hur dessa kan hanteras. I detta syfte analyserar jag kursupplägg för en specifik gymnasiekurs på det naturvetenskapliga programmet, Naturvetenskaplig specialisering, med avseende på språkinriktad undervisning. Specifikt undersöker jag 1) vilka kursmoment som ingår och vilka språkutvecklande strategier de kursansvariga lärarna använder sig av, 2) hur väl dessa kursmoment och strategier stämmer överens med Skolverkets styrdokument och riktlinjer, och 3) hur kursens upplägg och undervisning kan förbättras ur ett språkdidaktiskt perspektiv. Frågeställningarna studeras med hjälp av kvalitiv intervju och fokusgrupp. Resultaten visar att undervisningsmoment som ingår är laborationer, muntliga genomgångar, begreppsträning (bland annat i form av upprättande av ordlista) skrivuppgifter inom olika genrer och muntliga presentationer. Lärarnas arbetssätt och de undervisningsmoment som ingår i kursen ger möjlighet till dialog, autentiska frågor, hög kognitiv nivå, genrepedagogik samt för vissa moment språklig stöttning. På dessa sätt följs också delar av Skolverkets direktiv. Dock saknas tydliga språkliga mål och en systematisk uppföljning av elevernas språkutveckling. Genom att bland annat utarbeta en gemensam språkpolicy på skolan och hitta strategier för att explicit arbeta med språkutveckling hos eleverna utifrån deras olika utgångspunkter skulle kursens upplägg och undervisning kunna förbättras ur ett språkdidaktiskt perspektiv.