Hårdare straff motiveras av allmän opinion och politiker som ett effektivt sätt att avskräcka kriminella från fortsatt brottslighet. Denna syn går emot kriminologisk forskning som inte ser några klara samband mellan hårdare straff, avskräckning och minskad brottslighet. Uppsatsens syfte var därför att få en bättre förståelse för hur hårdare straff kan avskräcka kriminella från fortsatta brott. Genom en systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar (n=12) som analyserades utifrån fyra teman längre straff, grövre straff, ökad risk för upptäckt och brottslingens situation kom studien fram till att forskningen haft problem med att isolera variabeln för avskräckning genom hårdare straff från andra variabler som bidrar till minskad brottslighet. Inte minst är det oklart om den minskade brottslighet som följer på hårdare straff beror på avskräckning, på att fler brottslingar befinner sig i fängelse och för tillfället inte kan begå brott, eller på övergripande nedåtgående brottsstatistik. Den sammantagna bild som gavs av forskningsartiklarna var därför att längre fängelsestraff i svag utsträckning eller inte alls bidrar till minskad brottslighet och sannolikt inte heller bidrar till ökad avskräckning bland kriminella. Anledningen är att längre straff gör att internerna hinner bli hemmastadda i fängelset och integreras i kriminella nätverk. Grövre straff där internerna upplever otrivsel bidrar däremot i någon utsträckning till avskräckning och minskad brottslighet. Ökad risk för upptäckt är den variabel som mest bidrar till avskräckning och minskad brottslighet. Variationerna tycks dock vara stora mellan brottslingar beroende på bakgrund, miljö, typ av brott som begås och skilda uppfattningar om straffets smärta och brottets njutning. Det går därför att ifrågasätta nuvarande svenska politiska linje som går ut på att förlänga fängelsestraffen och inte ge yngre förstagångsbrottslingar kortare fängelsestraff. En sådan policy kan på sikt bidra till ökad brottslighet. Ett effektivare alternativ vore att öka upptäcktsrisken och antalet arresteringar i kombination med snabba frigivningar.

Higher penalty is motivated by public opinion and politicians as an effective way of deterring criminals from continuing crime. This view goes against criminological research that does not see any clear causal link between higher penalty, deterrence, and reduced crime. The purpose of this study was therefore to investigate whether and how higher penalty can discourage continued crime. Through a systematic literature study of scientific articles (n=12) that were analyzed on the basis of four themes prolonged prison sentences, more severe punishment, increased risk of detection and the criminal's situation, the study concluded that research had problems with isolating the variable for deterring through higher penalty from other variables. Not least, it is unclear whether the reduced crime following higher penalty is due to deterrence or to the fact that more criminals are in prison and currently cannot commit crimes. The overall picture given by the research articles, however, was that prolonged prison sentences to a limited extent, or not at all, result in reduced crime and probably do not result in deterrence among criminals. The reason is that longer penalties gives the inmates an opportunity to get more integrated with prison and criminal networks. More severe punishment where inmates experience additional discomfort results in deterrence and reduced crime to some extent. Increased risk of detection is the variable that most results in deterrence and reduced crime. However, variations seem to be large between criminals depending on their background, environment, type of crime committed and different perceptions of the pain of punishment and the enjoyment of the crime. It is therefore possible to question the current Swedish political policy which is about extending prison sentences and not giving younger first-time criminals shorter prison sentences. Such a policy can eventually contribute to increased crime. A more effective alternative would be to increase the risk of detection and the number of arrests combined with rapid releases.