Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, även om dödligheten minskat kraftigt de senaste årtiondena. Både ålder för insjuknande och antalet dödfall har sjunkit successivt genom åren. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den forskning som fanns gällande hur män och kvinnors liv påverkades efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på upplevelser, hantering och livskvalitet. Metod: Som metod nyttjades Goodmans 7-stegsmodell. Litteraturstudien baserades på 11 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Tre teman identifierades; Känna och uppleva, Hitta mening och Gå vidare. Allmänna upplevelser var rädsla, oro och känslor av sårbarhet och värdelöshet, men även kroppsliga symtom såsom bröstsmärtor, andfåddhet och trötthet upplevdes. Det ansågs vara viktigt att fortsätta med det dagliga livet för att inte fastna i den sjuka rollen. Även livsstilsförändringar var till hjälp för att finna balans i livet igen. Stöd och support från familj, närstående och vänner ansågs vara det mest betydelsefulla under återhämtningsprocessen, men även särskilda rehabiliteringsgrupper. Konklusion: Resultatet tyder på att denna patientgrupp behöver ett lämpligt känslomässigt stöd från sjuksköterskor för att motiveras till adekvat hantering och återhämtning. En fördjupad förståelse gällande patientens upplevelser kan hjälpa sjuksköterskor att anpassa omvårdnadsåtgärderna efter den enskilda individen.

Background: Cardiovascular diseases are the most common causes of death in Sweden, although the mortality rate has declined sharply in the recent decades. Both the ages of onset and number of deaths has decreased successively through the years. Aim: The aim of this study was to highlight the research concerning how men and women’s lives were affected by a myocardial infarction. The focus was on experiences, coping and quality of life. Method: Goodman’s 7-step model was used as the method. The literature review was based on 11 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. Results: Three themes were identified; Feeling and experiencing, Finding meaning and Moving on. General experiences were fear, anxiety and feelings of vulnerability and worthlessness, but also physical symptoms such as chest pain, shortness of breath and fatigue were experienced. It was considered as important to continue with daily life in order to not get stuck in the sick role. Also lifestyle changes were helpful in order to find balance in life again. Support from family, relatives and friends were considered to be the most important during the recovery process, but also special rehabilitation groups. Conclusion: The results suggest that this group of patients need an appropriate emotional support from nurses to be motivated to adequate treatment and recovery. An in-depth understanding regarding the experiences of the patient can help nurses to adapt individual nursing interventions.