Bakgrund: Enligt socialstyrelsen (2016) avlider varje år mellan 90 000 och 100 000 personer i Sverige. Utav dessa personer behöver 70000–75000 palliativ vård i någon form. Den palliativa vården grundas på ett förhållningssätt som har till syfte att förbättra livskvaliteten för patienter. Som sjuksköterska inom den palliativa vården måste kunskap och på vilket sätt samtal sker med döende patienter undersökas för att kunna ge en personcentrerad vård och en god omvårdnad. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie sammanställa sjuksköterskans upplevelser av att samtala med döende patienter inom den palliativa vården, samt för att möjliggöra en kompetensutveckling hos sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansatser används för att hitta relevanta svar till frågeställningen. Databaserna som användes är CINAHL och PubMed vid sökningen av de relevanta artiklarna till arbetet via Malmö Universitet. Resultat: Ur data som samlades fann författarna fyra huvudteman: kunskapsbrist, rädsla för döden, hur samtal sker och informationsbrist och ett undertema som är tidsbrist. Konklusion: För att kunna tillfredsställa patientens behov måste brist på kunskap och sättet ett samtal sker förbättras hos sjuksköterskor för att därmed kunna ge en god omvårdnad och en god avslutning på livet för patienter inom den palliativa vården. Sjuksköterskor anser sig själv som otillräckliga gällande samtal med döende patienter inom den palliativa vården. Nyckelord: döende patienter, palliativ vård, samtal, sjuksköterskans roll, upplevelse.

Background: In Sweden, between 90,000 and 100,000 people die and some of them, between 70,000-75,000, need palliative care in some form. Patient groups with chronic diseases such as heart failure, COPD and dementia has an increased need of palliative care. The palliative care is based on an approach aimed at improving the quality of life for patients and their relatives. This is done by relieving suffering through early assessment, detection and treatment of pain and other psychosocial, physical and mental disorders related to fatal diseases. As a nurse in palliative care, knowledge and the way other nurses communicate with dying patients must be investigated to provide personalized care and good care for the patients. Aim: The aim was to compile experiences of communicating with dying patients in palliative care, as well as to enable nurses to develop their skills in nursing. Method: A literature study with ten scientific articles with qualitative approaches were used to find relevant answers to the questions asked. The databases used are CINAHL and PubMed. Results: From data gathered, the authors found four main themes lack of knowledge, fear of death, how conversations are taking place and lack of information. The authors also found a new theme during the process, namely time constraints. Conclusion: To be able to satisfy the patient's needs, lack of knowledge and the way conversations are performed, should be developed in nurses. In order to provide good nursing and a good end to patients in palliative care. Nurses consider themselves inadequate during conversations with dying patients in palliative care.