Bakgrund: Ungefär 100 000 personer dör varje år i Sverige och de flesta behöver palliativ vård innan de dör. Målet för palliativ vård är att patienter får bästa möjliga livskvalitet under den sista tiden av livet. Detta skapas med hjälp av bästa möjliga förebyggande och lindrande behandlingar och kvalificerad omvårdnad. Sjuksköterskans kunskaper om patienternas olika copingstrategier kan hjälpa sjuksköterskan att ge patienter en värdig vård och en värdig död vid livets slutskede. Syfte: Att belysa vilka copingstrategier patienter använder vid påfrestningar inom palliativ vård. Metod: En litteraturstudie som grundas på tio artiklar med kvalitativ design. Artiklarna identifierades via databassökningar i databaser PubMed och CINAHL. Resultat: Dataanalysen resulterade i två övergripande teman: “Egna interna resurser” som innebär psykiska personliga resurser, karaktär och färdigheter som hjälper inifrån. Teman ”Att få yttre resurser” innefattar två kategorier; Distraherande åtgärder som innehåller tre underkategorier: Fysisk aktivitet, Natur och Hobby/Positiva saker och ”Stöd från andra” som innehåller två underkategorier; Professionellt stöd och Stöd från familjen/anhöriga. Slutsats: Patienter i livets slutskede upplever svåra påfrestningar. De har en obotlig sjukdom och insikten att livet snart kommer att ta sitt slut. Patienterna hanterar sina påfrestningar individuellt genom olika copingstrategier. Kunskaper om strategier som är mest effektiva och oftast används av patienter i livets slutskede kan förbättra vårdpersonalens arbete som leder till ökningen av patienternas livskvalité.
Background: Around 100 000 people died in Sweden every year and most of them need palliative care before they die. The goal of palliative care is that patients get the best possible quality of life for the last time. This creates by using the best possible prevention and mitigating treatments and qualified care. Nursing's knowledge of the patients' different coping strategies helps to provide patients with dignified care and a worthy death at the end of life. Aim: To highlight the coping strategies patients use in stress management in palliative care. Method: A literature review based on 10 articles with qualitative design. The articles were found through databases Pubmed, CINAHL. Findings: Data analysis resulted in two overall themes: "Own internal resources" which involves psychological personal resources, character and skills of a person who helps from within. Theme "External resources" which involves material include two categories. Distractive measures that contain three subcategories: Physical Activity, Nature and Hobby / Positive Things and "Support from Others" that contain two subcategories; Professional support and Support from family. Conclusion: Patients experience severe stress during palliative care. It is an incurable diagnosis and the insight that life will soon end. Patients handle their stresses through different coping strategies. Knowledge of strategies that are most effective and most commonly used by patients can improve the healthcare staff's work, which leads to increasing patients' quality of life in life ending.