Antalet utlandsfödda i Sverige ökar och det ställer höga krav på hälso och sjukvården. Studier har visat att utrikesfödda har en sämre hälsa än svenskfödda och att språkbarriärer är en bidragande faktor till detta. När patient och sjuksköterska saknar ett gemensamt språk utgör det ett hinder för adekvat kommunikation dem emellan vilket kan påverka kvaliteten på vården. Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer och hanterandet av dessa i mötet med patienter som talar ett annat språk. Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som genomgått tematisk analys. Ur resultatet framkom att språkbarriärer försvårade informationsutbytet mellan sjuksköterska och patient, utgjorde ett hinder för god omvårdnad samt påverkade den terapeutiska relationen mellan sjuksköterska och patient. Gällande hanterandet av språkbarriärerna använde sig sjuksköterskor av olika strategier. Auktoriserade tolkar ansågs vara bäst lämpade att utföra tolkning men på grund av tolkbrist användes ofta anhöriga eller vårdpersonal istället. Även andra metoder så som gester eller förenklat språkbruk kunde underlätta kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. I den transkulturella vårdkontexten var språkbarriärer det största upplevda problemet för sjuksköterskor vid omvårdnaden av patienter. Språkbarriärerna gjorde det svårt att ta anamnes samt bedöma patienternas vårdbehov vilket äventyrade patientsäkerheten. Sjuksköterskorna fick dessutom ägna en stor del av arbetstiden åt att försöka överbrygga språkbarriärerna istället för att vårda patienterna vilket sänkte kvaliteten på omvårdnaden.

The number of immigrants in Sweden is increasing which sets high demands on health care. It has been shown that immigrants have poorer health than those born in Sweden and that language barriers play a significant part in this. In lack of a mutual language the nurse and patient cannot communicate sufficiently with each other, which may affect quality of care. The aim of this study is to describe nurses’ experiences with language barriers and their strategies to overcome them when caring for linguistically diverse patients. This literature review consists of 11 qualitative articles that underwent thematic content analysis. The result shows that language barriers impeded on the exchange of information between the nurse and patient. It was hampering for the quality of care and prevented the establishment of a therapeutic nurse-patient-relationship. In order to overcome the language barriers nurses used a series of strategies. Authorized interpreters were considered best suited for interpretation but because of limited access family members or other hospital staff was often used instead. Other methods such as gestures or simplified language could also help facilitate communication between the nurse and patient. Language barriers were perceived to be the biggest challenge for nurses when caring for linguistically diverse patients. Language barriers made it difficult to get full history and make assessments, which endangered the patients’ security. Bridging the language barriers was time consuming, which meant the nurses could provide less care for their patients and therefore quality of care decreased.