Syften med uppsatsen är att undersöka, beskriva och analysera hur biståndshandläggaren uppfattar och arbetar med det salutogena förhållningssättet vid beslut gällande bistånd inom äldreomsorg i Malmö stad. En frågeställning formulerades: Hur arbetar biståndshandläggare inom Malmö Stads äldrevård med det salutogena förhållningssättet i beslutsfattande? Fyra intervjuer genomfördes med socionomer som arbetar som biståndshandläggare i Malmö stad. Resultatet visade att intervjupersonerna strävar efter att arbeta utifrån Socialstyrelsens och verksamhetens riktlinjer och vissa har svårt att identifiera det salutogena förhållningsättet i sitt arbete och det leder till att den upplevs som ett hinder. Även biståndshandläggare kunskapsnivå om det salutogena förhållningssättet varierar och det kan leda till fel användning av det salutogena förhållningsättet i handläggningsprocessen. Det finns dessutom insatser som erbjuds via bistånd som har salutogenes som grund där brukaren kan ha inflytande och stärka sin KASAM. Det salutogena förhållningssättet har både fördelar och nackdelar för biståndsbedömning.

The purpose of the thesis is to investigate, describe and analyze how the care manager perceives and works with the salutogenic approach when deciding on assistance in elderly care in the City of Malmö. A question was formulated: How does the assistance officer in Malmö City's elderly care work with the salutogenic approach in decision-making? Four interviews were conducted with socionomists who work as care managers in the City of Malmö. The result showed that the interviewees strive to work based on the guidelines of the National Board of Health and Welfare and some have difficulty identifying the salutogenic approach in their work and this leads to it being perceived as an obstacle. Also, the care manager's level of knowledge about the salutogenic approach varies and this can lead to incorrect use of the salutogenic approach in the management process. In addition, there are interventions that are offered through assistance that have the basis of salutogenesis where the user can have influence and strengthen their KASAM. The salutogenic approach has both advantages and disadvantages for assistance assessment.