Bakgrund: MRSA är ett globalt växande problem. Isoleringsvård är en vedertagen åtgärd för att förhindra smittspridningen av MRSA. Därför är det viktigt att belysa isoleringsvårdens påföljder och dess betydelse för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa konsekvenser av isoleringsvård hos MRSA- positiva patienter inneliggande på sjukhus. Metod: En litteraturstudie där 11 artiklar av kvantitativ och kvalitativ ansats granskades och analyserades med Willman et al (2011) granskningsprotokoll. Goodmans sju steg användes som metodmodell. Resultat: De huvudkategorier som framkom var: Påverkan på vårdkvalitén och påverkan på patientens sinnesstämning. Vården påverkades negativt bland annat genom färre vårdbesök samt mindre möjlighet till rehabilitering. Depression, ångest och ensamhet uppmärksammades i samband med isoleringsvården. Några åtgärder visade sig kunna underlätta isoleringstiden. Konklusion: Isoleringsvården var en hälsorisk för patienten. Färre vårdbesök, mindre övervakning och bristfällig dokumentation kunde leda till fler komplikationer och att rehabiliteringen påverkades negativt. Patienternas sinnesstämning påverkades negativt av isoleringsvården. Individanpassad vård bör eftersträvas som förhållningssätt vid vårdandet av alla patienter.
Background: MRSA is a growing problem globally. Source isolation is a wellknown measure to prevent the spread of MRSA. It is therefore important to highlight the consequences of source isolation and patients’ experience of it. Aim: The aim was to highlight the consequences of source isolation in hospitalized MRSA- positive patients. Method: This literature review included 11 articles with both quantitative and qualitative approach. The articles were analyzed and reviewed with Willman et al (2011) review template. Goodmans seven steps were used as method template. Result: The main headings were: The impact on the quality of care and the impact on patients’ emotional state. The negative impact on the nursing was fewer care visits and less opportunity to rehabilitation. Source isolation was associated with emotional states such as anxiety, depression and loneliness. Some measures such as windows showed to facilitate the isolation. Conclusion: Source isolation were a health risk for the patients. Fewer care visits, less surveillance and deficient documentation could result in more complications and rehabilitation were affected. Patients’ emotional state were negatively affected. Individualized care should be the approach in nursing.