Den aktuella studien har genom semistrukturerade djupintervjuer med flyktingar haft som mål att utifrån flyktingars perspektiv identifiera metodologiska hinder vid studier av flyktingar. Vikten av studier rörande denna målgrupp är ständigt ökande, särskilt sett till de ökade migrationsströmmarna. Inom litteraturen delas de metodologiska barriärerna in i tre kategorier, varav dessa är strukturella, individuella och institutionella barriärer. I den aktuella studien har enbart de två förstnämnda behandlats. Teorin om socialt kapital har använts som en teoretisk referensram, då den påvisar vikten av sociala relationer och social tillit i förbättrandet av samhällsstrukturen. Resultatet som genererats inom denna studie har tytt på en någorlunda samstämmighet bland respondenterna där det råder konsensus om att det lämpligaste tillvägagångssättet för att nå ut till de är genom en organisation. Kunskap kring kultur har understrukits som viktigt, medan andra faktorer så som kön, ålder och ursprung inte varit avgörande faktorer för viljan att delta i ett forskningssammanhang. Det rådde skilda åsikter gällande den språkkunskap som intervjuaren bör ha, där det för den ena respondenten var avgörande, men inte för den andra. Slutligen rådde det konsensus gällande att vissa frågor inte var lämplig att ställa.

The current study has, through semi-structured interviews with refugees aimed at from refugees perspective identify methodological barriers in refugee studies. The importance of studies relating to this target group is constantly increasing, especially considering the increased migration flows. Within the literature, the methodological barriers are divided into three categories, which are structural, individual and institutional barriers. In this study, only the first two have been treated. The theory of social capital has been used as a theoretical framework, as it demonstrates the importance of social relations and social trust in the improvement of social structure. The result generated in this study has indicated a moderate degree of consistency among the respondents, where there is consensus that the most appropriate approach to reaching out to them is through an organization. Knowledge about culture has been emphasized as important, while other factors such as gender, age and origin have not been as decisive factors for the willingness to participate in a research context. There were different opinions regarding the language skills the interviewer should have, where it is crucial for one of the respondents, but not for the other. Finally, there was consensus that some issues were not appropriate to ask.