Anhörignärvaro vid återupplivningsförsök har varit en debatt som pågått sedan 1980-talet. Länge har det funnits en allmän föreställning bland sjukvårdspersonal att kritiskt sjuka patienter inte får störas av besökare. Denna studie undersöker anhörigas upplevelser och erfarenheter när en närstående genomgår ett återupplivningsförsök. Nio vetenskapliga artiklar har kvalitetsbedömts och granskats för att se vilka likheter och skillnader som finns inom befintlig forskning. Tre teman har hittats; att närvara eller ej, att bearbeta känslor efter återupplivningsförsök samt att vara ett stöd för patienten. Det är av vikt att sjuksköterskan ska kunna bemöta anhöriga i ett akut skede och att få dem känna sig delaktiga och omhändertagna då de också är påverkade av situationen.

Family members’ presence at resuscitation attempts has been debated since the 1980:s. Long has there been a common idea among healthcare professionals that critically ill patients must not be disturbed by visitors. This paper examines family members’ experiences when a relative undergoes resuscitation. Nine scientific articles were quality assessed and reviewed to find similarities and differences within the current field of research. Three themes were discovered; to be present or not, to process feelings after an attempt of resuscitation and to be a support for the patients. It’s important for the nurse to handle family members in an acute phase and make them feel involved and cared of as they are also affected by the situation.