Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av att neka ekonomiskt bistånd. Tre frågeställningar formulerades: Hur påverkas socialsekreterare känslomässigt av att neka ekonomiskt bistånd? Hur upplever socialsekreterarna att klienterna reagerar i samband med ett avslag? Finns det andra faktorer som påverkar socialsekreterarnas erfarenheter av att ge avslag? Fem intervjuer genomfördes med socialsekreterare på fyra olika kommuner i Skåne. Resultatet visade att ett avslagsbeslut inte påverkade socialsekreteraren negativt i någon större utsträckning. Även om majoriteten av informanterna uttryckte att det ibland kunde kännas jobbigt att ge ett avslag fanns det coping- strategier och arbetssätt som underlättade i arbetet med avslag. En känsla av sammanhang (KASAM) kunde identifieras som en underlättande faktor. Klienterna kunde ibland bli arga och inte förstå beslutet men de kunde också bli mer motiverade. Faktorer som ramlag, kollegor och yrkeskunskap spelade stor i arbetet. Att ha en tydligt distans till klienten, tilltro till klientens förmåga att förändra sin situation och att det är individen som har ansvar för sin situation underlättade i arbetet med avslag. Ett avslag kan således betyda mer än bara ett ”nej, du har inte rätt till bistånd.”

The aim of this study was to look into social workers experiences on rejecting financial assistance. Three questions were to be answered: In what way are the social workers emotionally affected by rejecting financial assistance? How do the social workers experience the clients reactions when getting a rejection on financial assistance? Are there any other factors affecting the social workers experiences on rejecting financial assistance? Five interviews were conducted with social workers from five different municipalities in Skåne, Sweden. The result showed that rejecting financial assistance did not affect the social workers negatively in a significant manor. Even though the majority of the informants sometimes expressed some level of awkwardness while rejecting finical assistance, there were coping strategies and methods that favored the rejection process. Clients could sometimes become angry, not understanding why the application was rejected but they could also become more motivated. Factors like framework, colleagues and knowledge of the profession played a big part in the daily work. A sense of coherence was also found to be a stress relieving factor. The rejection process was made easier by having a clear emotional distance to the client, a faith in the clients own abilities to change hir situation and also knowing that it is the individual that has full responsibility of hir situation. A rejection can therefore be viewed as something more than just ”no, you’re not entitled the right to receive financial assistance.”