I studien har 12 elevgrupper från 10 kommunala skolor i Malmö studerats statistiskt från läsåren 2005/06 till 2013/14. Utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund undersöktes effekten av skolornas resursutbud för PISA-resultaten i årskurs 9. Genom teorier om skolan som arena för social reproduktion av medelklassens värden, visade analysen att skolan inte uppväger för arbetarklasselever utan eftergymnasialt utbildade föräldrar. Slutsatserna visade att observationsgruppernas höga lärarbehörighet kombinerat med ökad lärartäthet för utsatta elevgrupper, inte ensamt utjämnar bakgrundsrelaterad skolsegregation. Som insatskomplement bör skolornas elevsammansättning ses som en administrativt förändringsbar resurs, jämte utökat arbete för bredare konsensus mellan hem och skola kring utbildningens betydelse och form.

This study carries out a Qualitative Comparative Analysis [QCA] of 12 groups of students from 10 public schools in Malmoe. Based on students’ socioeconomic background, the study examines the effect of school resources across 9 years of elementary school; on PISA results in grade 9. Using the theoretical framework that school is an institution to promote social reproduction of middle-class values; the analysis demonstrates that school does not compensate working class students. The study's conclusions where that the observation groups generally high teaching qualifications; combined with increased teacher ratio for vulnerable student groups, not alone were sufficient resources to equalize background related school segregation. These need to be complemented with a broader consensus between home and school about the importance of education and its execution. Also the school pupil homogeneous composition should thereto be seen as an administrative opportunity to level the playing field in the present segregated school situation.