Genom åren har det konstaterats att brott inte sprider sig jämnt över ett lanskap. Istället har det visat sig att vissa platser är mer brottsattraktiva än andra. Dessa platser kallas ofta för hot spots och kunskapen om dessa har bidragit till framväxten av platsbaserad och platsspecifika brottsförebyggande insatser. I samband med dessa insatser diskuteras ofta effekter såsom omfördelning och positiva spridningseffekter. Denna uppsats ämnar att undersöka omständigheterna bakom framförallt positiva spridningseffetker. Omständigheterna bakom positiva spridningseffekter har undersökts genom en systematisk översikt av studier som rapporterat om eller utvärderat en platsbaserad intervention eller experiment. Inga uppenbara gemensamma faktorer eller samband kunde urskiljas mellan de olika studierna gällande när positiva spridningeffekter sker och det kan konstateras att fenomenet är mycket komplext. Resultaten analyseras och förstås med hjälp av rutinaktivtetsteorin samt genom teorin om rationella val. Uppsatsen bygger på bevisen om att fler studier med positiva spridningseffkter i fokus bör genomföras. Genom att förstå när, var och varför spridningseffekter sker ökar också kunskapen om de preventiva insatserna och hur de kan designas för att nå bästa möjliga resultat.

Throughout the years it has been suggested that some places attract crime more than others. Those places are called hot spots of crime and the knowledge of them have contributed to the emergence of hot spot and targeted policing interventions. Hot spot policing is often discussed together with effects such as displacement of crime and diffusion of benefits. Through a systematic review of earlier studies that report or examine a hot spot policing effort or experiment this thesis aims to investigate the circumstances behind diffusion of benefits. No apparent commonalties or correlations are found between the different types of interventions regarding when diffusion of benefits occur. It can be concluded that the phenomenon is very complex. The results are analyzed and understood with the help of routine activity theory and rational choice theory. This thesis adds to the body of evidence that more studies with diffusion of benefits in focus need to be conducted. By understanding when, where and why diffusion of benefits occur the knowledge of crime prevention increases and also increases the knowledge of how to design the interventions to reach the best preventive gains.