Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för våld av en man efter sin 15-årsdag. Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som ofta är dolt. Hälso- och sjukvården är många gånger den första och ibland enda myndighet som den våldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet är att identifiera vilka barriärer som påverkar sjuksköterskans bemötande av våldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturstudie med en systematisk ansats. Resultat: Efter analys av tio studier identifierades två olika kategorier och sex underkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) och organisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskor känner sig osäkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om våldsutsatthet, på grund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i denna litteraturstudie.

Forty-six percent of the women in Sweden have been subjected to violence by a man after their 15th birthday. Violence against women is a societal problem that is often hidden. Health care is often the first and sometimes the only authority that the abused woman comes in contact with. Aim: The aim was to identify the barriers that affect nurses' approach towards abused women. Method: A literature review with a systematic approach. Results: After analysis of ten studies, two categories and six subcategories were identified: individual factors (education, experience, attitudes) and organizational factors (environment, guidelines, resources). Conclusion: Nurses felt insecure and unprepared to intervene with women suspected of being exposed to domestic violence, because of individual and organizational factors that emerge in this literature review.