Bakgrund: Patienter med intellektuell funktionsnedsättning har ett större omvårdnadsbehov än patienter utan intellektuell funktionsnedsättning, eftersom funktionsnedsättningen innebär intellektuella och adaptiva funktionssvårigheter som påverkar de sociala, kognitiva och praktiska förmågorna hos patienten. Patienter med intellektuell funktionsnedsättning är en växande patientgrupp som sjuksköterskor kan möta i alla vårdsammanhang. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av vuxna patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ studiedesign genomfördes. Databassökningar gjordes i databaserna PsycInfo, CINAHL och PubMed, vilket resulterade i tio artiklar som analyserades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2013) fem-stegsmodell. Resultat: Ett övergripande tema och tre underteman identifierades som svarade på syftet, vilka var; (tema) Betydelsen av att skapa en personcentrerad omvårdnad i arbetet med patienter med en intellektuell funktionsnedsättning (1) Personkännedom som grund till personcentrering (2) Anpassad kommunikation som nyckel till personcentrering (3) Patienten som en del av teamet för personcentrering. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att det var av vikt att skapa en personcentrerad omvårdnad i arbetet med patienter med intellektuell funktionsnedsättning. För att detta skulle vara möjligt upplevde sjuksköterskorna att det var viktigt att ha personkännedom om patienten, att kunna anpassa sin kommunikation och att göra patienten delaktig i teamet.

Background: Patients with intellectual disability have a greater need for care than patients without intellectual disability, since the disability involves intellectual and adaptive disabilities that affect the social, cognitive and practical abilities of the patient. Patients with intellectual disability are a growing group of patients that nurses can meet in all healthcare contexts. Aim: The aim was to illuminate nurses' experiences of caring for adult patients with intellectual disability. Method: A literature review with qualitative study design was conducted. Database searches were made in the databases PsycInfo, CINAHL and PubMed, which resulted in ten articles analyzed using Forsberg and Wengström's (2013) five-step model. Result: An overall theme and three subthemes were identified that responded to the aim, which were; (theme) The importance of creating a person-centered care in the work with patients with an intellectual disability (1) Person knowledge as a basis for person-centering (2) Adapted communication as a key to person-centering (3) The patient as part of the team for person-centering. Conclusion: The nurses felt that it was important to create a person-centered care in the work with patients with intellectual disabilities. In order for this to be possible, the nurses experienced that it was important to have personal knowledge of the patient, to be able to adapt their communication and to make the patient involved in the team.