Bakgrund: I vården av den äldre personen är det oftast sjuksköterskan, även undersköterskan, som är närmast och den som lämpligast kan fånga upp symtom på depression. Idag lider många äldre av depression men det misstas många gånger för något annat, vilket skapar ett onödigt lidande. Äldre är ofta multisjuka och står allt som oftast på en gedigen medicinlista, vilket gör det svårt att enbart genom observation upptäcka depression. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka strategier vårdpersonal behöver för att identifiera depression hos äldre inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats genomfördes. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL och resulterade efter urvalsprocess och kvalitetsgranskning i 11 studier som låg till grund för resultatet. Resultat: Vårdpersonal, inklusive sjuksköterskor, saknar rätt kompetens och självförtroende för att kunna använda sig av bedömningsinstrument vid identifiering av depression. Det finns dock bevis för att med utbildning, både om depression men även i hur olika bedömningsinstrument används, skulle sjuksköterskan kunna screena för depression och således vara behjälplig i vårdkedjan i större utsträckning jämfört med idag. Det finns bedömningsinstrument som går snabbt att använda, och som är kostnadseffektiva och pålitliga. Konklusion: Sjuksköterskan ansvarar för patientens hälsa och välmående, och en hälsofrämjande åtgärd är att fånga upp depression hos äldre. Med enkla medel skulle sjuksköterskan kunna bidra i vårdkedjan och fånga upp depressiva symtom och således se till att patienten får adekvat vård. Nyckelord: Depression, identifiering, mätinstrument, sjuksköterska, äldreomsorg.

Background: In care of older adults it is the nurse that usually is the closest to the patients and therefore the one that can discover depressive symptoms amongst them. Today many of the oldest people is suffering from depression but is very often taken for other illnesses, and therefore causes unnecessary suffering. Old adults are more likely to be comorbidity and usually stands on a solid medicine list, which makes it very difficult to discover depression just by observation. Objectives: The aim of this literature review was to describe what strategies can be used for health professionals to identify depression in the elderly patient in geriatric care. Method: A qualitative approach were used in this literature review. Literature searches for scientific articles were made in the databases PubMed and CINAHL and resulted after selection process and quality control in 11 articles which formed the basis for the result. Results: It reveals that the nurse lacks education and self-confidence when it comes screening methods to identify depression. However, there is evidence that with education, both on depression but also in how to use different assessment tools, the nurse could identify depression and thus help in the care chain. There are assessment tools that has shown to be reliable, easy to conduct and cost-effective. Conclusion: The nurse is responsible for the patient’s health and well-being, and a health promotion measure is to capture depression in our elderly. With simple means, the nurse could contribute to the care chain and capture depressive symptoms and thus ensure that the patient receives adequate care. Keywords: assessment tools, depression, geriatric care, identifying, nurse.