Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i skolålder. Skolsköterskor har identifierats som en profession med goda möjligheter att arbeta preventivt inom detta område. Emellertid finns en avsaknad av riktlinjer för hur preventionsarbetet mot psykisk ohälsa ska utföras av denna profession. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av preventionsarbete mot psykisk ohälsa hos elever i grundskolan. Metod: I denna semi-strukturerade intervjustudie deltog 14 skolsköterskor. Analysmetoden som användes var tematisk innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskorna angav att de arbetade preventivt mot psykisk ohälsa på en rad olika sätt. Dessa arbetssätt skilde sig delvis åt och i vilken utsträckning preventionsarbetet kunde prioriteras bland skolsköterskorna varierade. Den huvudsakliga anledningen till dessa variationer i arbetssätt och prioritering ansågs bero på avsaknaden av tydliga riktlinjer om hur det preventiva arbetet skulle bedrivas. Resultaten samlades i fyra kategorier: Skolsköterskans verktyg i det preventiva arbetet, Betydelsen av samverkan, Befintliga utmaningar och Framtida behov. Slutsats: Trots att skolsköterskorna utför ett omfattande preventivt arbete mot psykisk ohälsa behöver arbetet både synliggöras och tydliggöras ytterligare. Preventionsarbetet skulle därigenom kunna vidareutvecklas och möta de behov som den ökande förekomsten av psykisk ohälsa kräver.
Background: Mental illness is increasing among school aged children and youth. School nurses have been identified as a profession with opportunities to work preventively within this field. However, there is a lack of guidelines regarding how preventive work should be executed by this profession. Aim: The aim was to illuminate school nurses experiences of preventive work against mental illness among pupils in elementary school. Method: In this semi-structured interview study 14 school nurses participated. The method of analysis that was applied was thematic content analysis with an inductive approach. Result: The school nurses reported that they worked preventively against mental illness in a variety of ways. These ways of working were partly differentiated and the extent to which preventive work could be prioritized among the school nurses varied. The main reason for these variations in ways of working and prioritizing was considered to be caused by the lack of explicit guidelines regarding how the preventive work should be conducted. The results were gathered in four categories: The school nurses’ tools in the preventive work, The importance of collaboration, Existing challenges and Future needs. Conclusion: Although the school nurses execute a comprehensive preventive work against mental illness, the work needs to be made more visible and clarified. Preventive work could thereby further be developed and meet the requirements that the increasing prevalence of mental illness demands.