Bakgrund: Frågan om anhörignärvaro vid återupplivningsförsök väcktes först 1982 i USA. Sedan dess har ämnet diskuterats och studerats, fördelar och nackdelar har vägts mot varandra, för såväl vårdpersonal som anhöriga. Att förlora någon som står en nära innebär en stor kris. Därför är det viktigt för vårdpersonal att veta hur de ska ta hand om den anhörige, i den kaotiska situation som återupplivningsförsöket faktiskt är. Syfte: Belysa upplevelser och attityder kring anhörignärvaro vid återupplivningsförsök, ur vårdpersonals och anhörigas perspektiv. Metod: Databassökningar skedde i CINAHL och PubMed. Tio studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats, granskades och analyserades. Resultat: Resultatet redovisas under huvudkategorierna Vårdpersonals upplevelser och attityder samt Anhörigas upplevelser och attityder. Bland vårdpersonalen rådde delade meningar angående om anhöriga borde få närvara vid återupplivningsförsök eller ej. En del menade att närvaron var positiv för såväl de anhöriga, patienten som för vårdteamet. Andra ansåg att det inte fanns någon som helst anledning till att bjuda in anhöriga att närvara. Vårdpersonalen menade att tillgången till en stödperson var grundläggande för att anhöriga skulle kunna närvara. Bland anhöriga ansåg de flesta att det var deras rättighet att närvara vid återupplivningen av en närstående. I de fall då återupplivningsförsöket inte lyckades, kändes det skönt för de anhöriga att veta att patienten inte varit ensam under sin sista stund i livet. Konklusion: Det råder delade meningar bland vårdpersonal angående anhörignärvaro vid återupplivningsförsök. Bland anhöriga är åsikterna mer samstämmiga, och det ses som en självklarhet att få närvara.

Background: The question about family presence during resuscitation was first raised in the USA, in 1982. The topic has been discussed and studied ever since, from the perspective of the relatives as well as of the staff. When loosing a loved one, the relatives are in need of comfort and support. Therefor it’s important for the staff to know how to help the relatives in the best way during the resuscitation. Aim: To highlight experiences and attitudes of healthcare professionals and relatives regarding family presence during resuscitation. Method: The articles were found in the data bases PubMed and CINAHL. Ten studies, with both a qualitative and quantitative approach, were reviewed and analysed. Results: The result is presented in the two main headings The experiences and attitudes of the healthcare professionals and The experiences and attitudes of the relatives. Among the staff there were lots of different opinions regarding family presence during resuscitation. Some thought it was positive for the relatives, the patient and also for the team, while others thought that there were no reason for presence. A support person should always be present during family presence during resuscitation, according to the staff. Most of the relatives thought that it was their right to be present during resuscitation. In case of death, the relatives expressed satisfaction of knowing that the patient wasn’t alone in the end. Conclusion: Among healthcare professionals, there are differences in the views regarding family presence during resuscitation. Among most of the relatives, the presence during resuscitation is seen as a right.