Bakgrund: Undertrycksbehandling eller Negative Pressure Wound Therapy (NPWT) är en sårbehandling som ofta används när andra behandlingar inte lyckats med läkningen av det kroniska såret. Flera forskningsstudier stödjer metodens effektivitet gällande sårläkning och bildande av granulationsvävnad, men behandlingens påverkan på patienten och dennes upplevelse av att använda behandlingen är bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att genomgå undertrycksbehandling av ett sår och om behandlingen påverkar patientens livskvalitet. Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar som svarade på huvudsyftet och kvantitativa artiklar som svarade på frågeställningen. Resultat: Informanterna upplevde att NPWT-enheten var ett fokus i behandlingen. Behandlingen var smärtsam och påverkade det dagliga livet och informantens självbild. Informanterna upplevde en brist på information och stöd och en inkonsekvens i vårdpersonalens kunskap och kompetens. Ingen signifikant skillnad i livskvaliteten påvisades vid jämförelse av NPWT och standard sårbehandling. Konklusion: NPWT-behandlingen upplevdes som en krävande sårbehandling där patienten utmanades både fysiskt och psykiskt. Behandlingen innebar mycket eget ansvar, var starkt förknippad med smärta och oro och ångest överskuggade målet med behandlingen.

Background: Negative Pressure Wound Therapy (NPWT) is a wound therapy, often used, when other therapies fail to heal the chronic wound. Several research studies support the effectiveness of the method regarding wound healing and granulation tissue formation, but the effect of treatment on the patient and his experience of using the treatment is lacking. Aim: The aim of the study was to describe the patient´s experience of undergoing negative pressure wound therapy and if the treatment affects the patient´s quality of life. Method: Literature review based on qualitative articles that responded to the main objective and quantitative articles that answered the research question. Results: The informants felt that the NPWT device was a focus in the treatment. The treatment was painful and affected the daily life and the informant´s self-image. The informants experienced a lack of information and support, and an inconsistency in the nursing staffs knowledge and skills. No significant difference in the quality of life were proved by comparing NPWT and standard wound treatment. Conclusion: NPWT treatment was perceived as a demanding wound treatment where the patient was challenged both physically and mentally. Treatment entailed a lot of own responsibility, was highly associated with pain and worry and anxiety overshadowed the goal of treatment.