Mäns våld mot kvinnor i nära relation är ett utbrett problem i världen och även i Sverige. Trots detta är det i Sverige idag till största del Kriminalvården som erbjuder behandling till dessa män på ett kunskapsbaserat och tydligt teoretiskt underbyggt sätt. Dock upplever männen en hög återfallsrisk efter avslutat program och behöver därav vidare hjälp efter frigivning. Syftet med denna studie är därför att undersöka forskningsläget gällande behandlingsmetoder för män som utövar våld mot kvinnor i nära relation. Resultaten av studien ska även bidra med förslag och riktlinjer gällande behandlingsmetoder som skulle kunna implementeras i en svensk kontext för att reducera återfallsrisken för män som utövar våld mot kvinnor i nära relation. Metoden som används för att besvara syftet är en systematisk litteraturstudie. Resultaten visar att forskningsläget inom ämnet är väldigt begränsat i form av få utvärderade behandlingsmetoder framförallt i Sverige men även internationellt. De flesta behandlingsprogram som undersökts visar på reducerade återfall kort tid efter avslutat program men att återfallen ökar med tiden. Slutsatserna som dras av detta är att fler studier behöver genomföras för att undersöka behandlingsprogrammens effektivitet i form av återfall, särskilt en längre tid efter avslutad behandling. Angående förslag och riktlinjer för behandlingsmetoder i Sverige kan det vara positivt att implementera behandlingsmetoder i form av psykologiska behandlingsprogram eller parterapi i grupp. Behandlingsmetoder i Sverige skulle även kunna hämta inspiration från ett Israeliskt behandlingsprogram, House of Hope.

Mens’ violence against women in intimate partner relationships is a widespread problem in the world as well as in Sweden. Despite this, it is today in Sweden mostly Kriminalvården that offers treatment based on theories and research for these men. However, these men still experience high levels of recidivism after release. The purpose of this study is therefore to examine previous research on treatment methods for men who have been violent towards a female intimate partner. The study will also contribute with suggestions and guidelines on treatment methods which can be applied to a Swedish context. The method used in this study is a systematic literature review. The results show that the research on the topic is very limited in terms of evaluated treatment methods especially in Sweden but also internationally. Most of the investigated rehabilitation methods show a low risk for relapse shortly after completed treatment but that the recidivism rates increase over time. The conclusions drawn from this is that more studies need to investigate the effectiveness of different treatment methods in terms of relapse, especially a longer time after completed treatment. Concerning guidelines for rehabilitation methods in Sweden, it may be positive to implement treatment methods such as psychological treatment programs and multi-couple therapy. Rehabilitation methods in Sweden could also get inspiration from an Israeli prison rehabilitation program, House of Hope.