Uppsatsen utgick från att fördjupa förståelsen för den problematik som visats i tidigare forskning gällande boendetrappan som metod i arbetet med socialt hemlösa individer. Uppsatsen utgick från Malmö stad eftersom hemlösheten stadigt har ökat i staden under det senaste decenniet. Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer genomfördes där sju socialarbetare som arbetar med hemlöshet i Malmö stad intervjuades. Insamlad empiri analyserades utifrån Foucaults teori om normalisering och disciplinering samt organisationskultur. Det som påvisades i uppsatsen var de föreliggande svårigheterna som var rådande för socialarbetare i arbetet med social hemlöshet vid användning av boendetrappan som metod. Det framkom att boendetrappan ställer för höga krav på socialtjänstens klienter och är en metod som i många fall resulterat i misslyckande. Resultatet visade även att organisatoriska svårigheter förekom både genom motstridiga krav och brist på gemensam måluppfyllelse gällande hur arbetet med socialt hemlösa individer skulle genomföras. Vidare visade resultatet att socialtjänsten är en ekonomistyrd organisation där fokus ibland kan förskjutas mot att hålla budget framför klientens bästa. Det förelåg även svårigheter inom socialtjänsten som organisation att implementera andra metoder än boendetrappan utifrån de ekonomiska förutsättningarna och krav från samarbetspartners såsom hyresvärdar.

The aim of the essay was to deepen the understanding of the difficulties that has been proven in previous research of the staircase model as a method in the work of socially homeless individuals. The essay was based of the homelessness in the city of Malmö since it has had a steady increase in the city over the past decade. Qualitative method in the form of semi-structured interviews was performed with seven social workers who works with homelessness in the city of Malmö. The collected empirical data was analyzed based on Foucault's theory of normalization and discipline and also organizational culture. The results presented in the essay was the present difficulties that were prevalent for social workers in the work on social homelessness when using the staircase model as a method. It turned out that the staircase model places too high demands on the social services clients and is a method that in many cases has resulted in failure. The results also showed that organizational difficulties existed both through conflicting requirements and lack of common goal fulfillment regarding how work with socially homeless individuals should be implemented. Furthermore, the result showed that the social service is a financially controlled organization where focus sometimes can be shifted towards keeping budget to the disadvantage of what’s best for the client. There were also difficulties within the social services as an organization to implement methods other than the staircase model based on the economic conditions and requirements from partners such as landlords.