Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hälsa där unga tjejers situation är sämre än unga killars. Bakgrunden till denna studie är att det saknas kunskap om hur detta mönster är relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte är att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hälsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger på fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar om vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hälsa. Materialet är analyserat enligt metoden för innehållsanalys. Resultatet visar att för ungdomarna betydelsefulla livsvillkor är: Krav i form av prestationer, utseende, ansvar, relationer och bemötande samt utsatthet för sexuella trakasserier och våld. Det finns könsskillnader i erfarenheterna av dessa livsvillkor. Den genusteoretiska analysen synliggör hur såväl materiella/reella levnadsförhållanden som diskursiva aspekter av genusordningen bidrar till genusmönstren i psykisk hälsa. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är: a) ungdomarna anser att livsvillkor som krav, relationer, sexuella trakasserier och våld har betydelse för psykisk hälsa; b) innebörden och erfarenheterna av dessa är genusrelaterade; samt c) framtida folkhälsovetenskapliga forskning inom fältet bör uppmärksamma de livsvillkor ungdomarna har betonat, anlägga ett genusperspektiv i studier av dem samt utveckla sina metoder. Detta i syfte att skapa kunskap utifrån vilken hälsofrämjande och förebyggande arbete kan utformas.

Title: ”The most important thing is how the environment surrounding me is, and how I am treated” – A gender perspective based interview study on the importance of the living conditions for the mental health of adolescents There is a consistent gender pattern in the mental health among adolescents, where young women report more of mental ill-health than young men do. The background to this study is the lack of knowledge about the relation between this pattern and the living conditions of adolescents. From a gender perspective, this study aims to shed light on, and increase the knowledge about, the relevance of living conditions for the mental health among adolescents. Gender is the main analytical concept. The study is based on focus group interviews with senior high school adolescents, discussing what factors determine mental health. The main factors are, according to the interviews: demands concerning achievements, physical appearance and responsibility, relations, social contact and exposure of sexual harassment and violence. The experiences of these living conditions among female and male adolescents differ. The gender-theoretical analysis shows how both factual and discursive aspects of the gender structure contribute to gender patterns in mental health. The main conclusions are: a) Adolescents believe that living conditions like demands, relations, sexual harassment and violence influence mental health; b) the meaning and experience from these conditions are gendered; and c) future public health research in this field should consider these living conditions, use a gender perspective when analysing them and refine the methods. The purpose for this should be an increase in knowledge, from where health-promoting and preventive measures could be taken.