Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Europa, där hjärtinfarkt bidrar till den högsta mortalitetssiffran hos kvinnor, hela 49 procent. Dödligheten i hjärtinfarkt har dock minskat kraftigt de senaste decennierna, men samtidigt har insjuknandet i hjärtinfarkt haft en nationell ökning bland lågutbildade kvinnor i yngre medelåldern; 35-44 år. Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter hade kunnat förebyggas genom mer hälsosamma levnadsvanor vad gäller tobaksrökning, kostvanor och fysisk aktivitet. Många upplever dock att de inte får tillräckligt med information och stöd för att kunna hantera sitt nya liv efter och vet inte hur de ska genomföra sina livsstilsförändringar. Psykosociala faktorer och somatiska symtom är ytterligare riskfaktorer för att insjukna i en hjärtinfarkt och har även visat sig påverka prognosen efteråt, där dåligt stöd ger ökade risker för nya kardiologiska problem, en risk som är speciellt påvisad hos kvinnor. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare forskning som belyser hur kvinnor upplever dagligt liv efter en hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, med kvalitativ studiedesign. Resultat: Resultatet resulterade i fyra kategorier med underkategorier; Syn till livet och hälsan efter hjärtinfarkt, Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt, Vikten av socialt stöd efter hjärtinfarkt och Sjukvårdens inverkan på återhämtningen efter hjärtinfarkt. Konklusion: Aspekter som brist på information, hälsa och social stöttning kunde verka hämmande men även främjande för återhämtningen efter hjärtinfarkt, varpå psykisk och fysisk ohälsa i form av stress, extrem trötthet och oro var de mest framträdande. Kvinnor upplever sig begränsade och fysiskt påverkade men känner sig ändå tacksamma över att ha överlevt. Stöd ifrån familj, vänner, partners och sjukvård är det som anses viktigast för både återhämtning och dagligt liv.

Background: Cardiovascular disease is the most common cause of death in Europe, where myocardial infarction contributes to the highest mortality rate in women, 49 percent. However, the mortality rate of myocardial infarction has rapidly declined in the recent decade, but at the same time, the onset of myocardial infarction has had a national increase among lowskilled middleaged women; 35-44 years. Two-thirds of all myocardial infarctions could have been prevented by more healthy lifestyle habits regarding tobacco, diet and physical activity. Many people find that they don´t get enough information and support to be able to handle their new life after and don´t know how to implement their lifestyle changes. Psychosocial factors and somatic symptoms are additional risk factors for the onset of a myocardial infarction and have also been shown to affect the prognosis afterwards, where poor support provides increased risks for new cardiological problems, a risk that is especially demonstrated in women. Purpose: The aim is to compile previous research that highlights how women experience their everyday life after a myocardial infarction. Method: A systematic literature study based on ten scientific articles, with qualitative study design. Findings: The findings resulted in four categories with subcategories; View to life and health post-myocardial infarction, Lifestyle changes post-myocardial infarction, The importance of social assistance post-myocardial infarction and The healthcare impact on the post-myocardial infarction recovery. Conclusion: Aspects such as lack of information, health and social support could inhibit the promotion of post-myocardial recovery, whereupon mental and physical illness in terms of stress, fatigue and anxiety were the most prominent. Women experience themselves limited and physically affected, yet they feel grateful for surviving. Support from family, friends, partners and healthcare is what is considered most important for both recovery and daily life.