Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, våld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begränsa vad som är möjligt och vad som inte är möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet är att få en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, både för att bättre förstår hur processen går till samt för att kunna klargöra om en eventuell begränsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frågeställningar har använts: Vilka faktorer påverkar ungdomarnas identitetskonstruktion – dvs. att ge identitetskonstruktion en kontext? Vad betyder ordet ’maskulin/manligt’ för dessa ungdomar? Vilka är manliga egenskaper och vilka egenskaper strävar ungdomarna efter? Materialet har samlats in genom kvalitativ metodik i form av semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar som bor i Holma, Kroksbäck samt Rosengård. Informanterna valdes med hjälp av Hyllie Fältgrupp som besitter mycket områdeskunskap. Intervjuernas utgångspunkt var en intervjuguide samt 11 bilder på olika former av manlighet. Undersökningen gjordes med ett öppet fenomenologiskt förhållningssätt med fokus på att locka fram rena beskrivningar utifrån informanternas egna ord, erfarenheter och upplevelser. Resultaten visar att killarna har normaliserat en syn på sig själva som innebär att de inte besitter det kulturella kapital som behövs för högre utbildning och för karriärvärlden. Resultaten visade också att killarnas konstruktion av sina manliga identiteter inte var lika diversifierade som jag hade förväntat mig och hade många likheter med Connells (2005) beskrivning av det hegemoniska maskulinitetsidealet, dvs. mesomorfisk kroppsbyggnad, heterosexuella, patriarkala, aktivt handlande och maktbesittande. Trots detta visade det sig att killarnas identitetsprocess var påverkad av det feminina i en stor utsträckning samt att processen ändå var en aktiv handling där de försökte inta en balans i t.ex. jämställdhetsdiskursen mellan sina föräldrars mer patriarkala ställning och det svenska samhällets mera jämlik ställning.