Abstract Syftet med vår studie var att undersöka vilka förutsättningar en privat aktör som Magelungen har att arbeta med barnen som kan definieras ‘’hemmasittare’’ och deras familjer samt hur de samverkar med andra aktörer. Då vi inom ramen för denna studie hade en begränsad tid på oss, avgränsades vår studie genom att fokusera på Magelungens arbete samt målgruppen barn med långvarig skolfrånvaro (hemmasittarbarn) årskurs 7-9. Genom att undersöka olika studier kring skolfrånvaro ville vi sätta in Magelungens arbete i ett större sammanhang. De frågeställningarna vi ville få besvarade var följande: Vilka är de organisatoriska ramarna för Magelungens sociala arbete inom HSP, och hur beskriver Magelungen sin samverkan med andra aktörer? Vem ser Magelungen som sin viktigaste uppdragsgivare? Hur beskriver Magelungen problematiken och målet med sitt arbete med ”hemmasittare”? Vi genomförde sex stycken semistrukturerade intervjuer med anställda från Magelungen. Dessa intervjuer ligger till grund för vår resultat och analys del. Analysen utfördes med hjälp av tidigare forskning samt organisationsteori och KAIMeR teorin eftersom vi ville fokusera på vilka förutsättningar en privat aktör har. Det resultat vi fick fram via intervjuerna var att helhetsbilden av barnets problematik ofta har saknats när Magelungens insats HSP köps in av Socialtjänsten. Samtycke från vårdnadshavarna att samverka med andra myndigheter är viktigt för helhetsbilden. Vidare framkom att målet för barnet sätts individuellt och kan innebära att även brytandet av den sociala isolationen kan anses vara en framgång trots att skolgången inte blir hundraprocentig efter insatsen. Avslutningsvis framkom att begreppen kring skolfrånvaro är problematiska att definiera, vilket gör det svårt att se den totala omfattningen av problemet. Slutsatsen blev att mål kan se väldigt olika ut och individen är den viktigaste aktören eftersom hela arbetet styrs av barnets individuella förutsättningar.
Abstract The aim of our study was to examine the conditions of a private actor like Magelungen who works with children who have a long-term schoolabsenteeism and their families, and how Magelungen interacts with other actors. As we had limited time in our study, we mainly focused on Magelungens work and the target group of children with long-term absenteeism in 7-9th grade. By studying various study’s of absenteeism we wanted to put Magelungen in a broader context. The questions of issue were: What are the organizational framework for Magelungens social work in HSP, and how does Magelungen describe its interaction with their actors? Who sees Magelungen as its main employer? How does Magelungen describe the problem and goal of the work with children who have long-term absenteeism? We completed 6 semi-structured interviews with employees from Magelungen. The analysispart was conducted with previous research, organizational theory and the KAIMeR theory with the aim of focusing on what presumption private actors have. Based on interviews the results showed that when Magelungen HSP is hired by Social Services the overall-picture of the child’s problem is often lacking. The consent from custodians to cooperate with other authorities is important for the overall-picture. Furthermore the goal of the child is set individually and may mean that the breach of social isolation can also be considered as a sucess eventhough the presence in school may not be 100 % after the effort. In conclusion it has been found that that the concepts of schoolabsence are problematic to define, making it difficult to see the overall extent of the problem. Goals can vary and the individual is the most important actor because work is based on the individual’s certain circumstances.