Bakgrund: Kliniska utbildningsplatser för sjuksköterskestudenter har de senaste åren minskat samtidigt som antalet studenter har ökat vid lärosätena. Detta har bidragit till att peer learning implementerats som en möjlig lösning på att hantera bristen på handledare. Många studier visar att det finns stora vinster med peer learning, för både studenter och handledare, dock framkommer det också en del utmaningar. Genom att undersöka hur utmaningarna kan bemötas skapas ökade förutsättningar för en välfungerande handledning i peer learning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur handledande sjuksköterskor bemöter utmaningar i den pedagogiska modellen peer learning. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes. Totalt åtta sjuksköterskor inkluderades på två sjukhus i södra Sverige. Materialet har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Följande kategorier framkom: Att hantera individuella skillnader, Att bemöta konkurrens och Viljan att skapa organisatoriska förutsättningar. De individuella studenternas egenskaper och behov, tillsammans med interaktionen i studentparet, utgör stora delar av utmaningarna i handledningsmodellen. Handledarens förmåga att anpassa pedagogiska strategier till studentparet för att möta den enskilda studentens behov har stor betydelse för handledning i peer learning. Den kliniska utbildningsverksamheten har också ett ansvar att utbilda handledare och att anpassa en organisatorisk struktur för att underlätta och skapa förutsättningar för en välfungerande handledning i peer learning. Slutsats: Handledarens förmåga att använda sig av pedagogiska strategier tillsammans med rätta organisatoriska förutsättningar skapar i större utsträckning beredskap för att bemöta utmaningarna i peer learning.

Background: In recent years, the number of available educational placements for nursing students have decreased, whilst the number of students has increased. As a result, peer-learning as been implemented as a potential solution to compensate the lack of supervisors. Several studies have shown that peer-learning provides great benefits for both students and supervisors. However, there are also certain challenges. Investigating how to handle these challenges will create better conditions for well-functioning supervision through peer-learning. Aim: The aim of the study was to investigate how supervising nurses handle the challenges presented by the peer-learning educational model. Method: A qualitative study incorporating semi-structured interviews was carried out. A total of eight nurses from two hospitals in southern Sweden were included. The interview material was analyzed through content analysis. Results: Three categories were identified: Handling individual differences; Managing competition; and The will to create potential in the organization. A large part of the challenges presented by the supervising model consists of the needs and characteristics of individual students -along with the interaction of the student pair. Another key concept is the supervisor’s ability to adjust pedagogical strategies to the student pair to meet individual needs. Those responsible for clinical education also have a responsibility to train supervisors and adjust the organizational structure so as to facilitate well-functioning supervision through peer-learning. Conclusions: A supervisor’s ability to employ educational strategies together with the right organizational conditions creates a greater preparedness to meet the challenges presented by peer-learning. Keywords: challenges, clinical education, nurse, peer-learning, supervision, supervisor.