Bakgrund: En god kommunikation krävs alltid i palliativ vård för att kunna bidra till en bra och fungerande vård. Kommunikation är en av de fyra hörnpelare som är en viktig del av sjuksköterskans arbete. De fyra pelarna är symtomlindring, närståendestöd, teamarbete samt kommunikation och relation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av kommunikation med patienter i palliativ vård. Metod: Det användes 10 primära kvalitativa vetenskapliga studier till litteraturstudien som analyserades och granskades efter Willman et al (2011) analysmetod. Resultat: Resultatet presenterar två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är faktorer som kan förbättra ett samtal, den är delad i fyra underkategorierna som är; kommunikation som ett verktyg, sjuksköterskors erfarenhet främjar kommunikation, sjuksköterskors närvaro i samtal och betydelse av icke- verbala kommunikation. Den andra huvudkategorin är faktorer som kan förhindra ett samtal, den är delad i tre underkategorierna vilka är; brist på klinisk erfarenhet och Kulturell, språklig och känslomässig påverkan på kommunikation samt tidsbrist. Konklusion: Det visade sig att kommunikationen hade en stor betydelse för patienten. Det finns flera faktorer som sjuksköterskan bör tänka på för att bidra till en god kommunikation såsom ha tillräckligt med tid, erfarenhet samt att ha tillräckligt med kunskap om patienten hen har framför sig.

Background: Good communication is essential in palliative care in order to facilitate a good and effective care. Communication is one of the crucial elements of the four pillars of nursing work. One of the most difficult duties of nursing is to care for and to communicate with the dying patients. Purpose: The purpose of this literature review/study was to describe nurses’ experience of communication with patients in palliative care. Method: 10 primary qualitative scientific studies were analyzed and reviewed according to Willman et al. (2011) analysis. Results: Results: The results present two main categories. The first main category is related to different factors that can improve a conversation. This category was divided into four subcategories that include; communication as a tool, promotion of communication through nurses’ experience, the presence of nurses during a conversation and the impact of nonverbal communication. The second main category is about factors that prevent a conversation. This is split into three subcategories. The subcategory includes; lack of clinical experience, cultural, linguistic and emotional impact on communication and lack of time. Conclusion: It was concluded that communication had a significant impact on patients in palliative care. There are several factors that nurses should consider in order to achieve good communication; such as having enough time for the patients and to having knowledge about the patients.