Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med barnavårdsärenden inom socialtjänsten beskriver ett tillräckligt bra föräldraskap. För att undersöka hur deltagarna i undersökningen beskriver ett tillräckligt bra föräldraskap så har ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer använts. Urvalet av informanter består av fyra socialarbetare. Gällande studiens resultat så analyserades detta utifrån anknytningsteori och tidigare forskning. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner anser att en del av ett tillräckligt bra föräldraskap består av förälderns känslomässiga omsorg. Intervjupersonerna talar även om att den känslomässiga omsorgen utgörs av olika komponenter, vilka är: förälderns reflektionsförmåga och förståelse för barnet, förälderns kommunikation med barnet, att vara ett känslomässigt stöd samt att utgöra en trygg bas. Ingen av dessa komponenter lyfts fram av samtliga informanter som en del av känslomässig omsorg. Resultatet visar vidare att majoriteten av informanterna menar att ett tillräckligt bra föräldraskap inbegriper att föräldern tillgodoser barnets fysiska behov, barnets behov av skydd samt att föräldern engagerar sig i och deltar i stödinsatser om sådana insatser behövs. Dessutom framför hälften av informanterna att ett tillräckligt bra föräldraskap innefattar att föräldern har insikt i sina brister och svagheter, sätter barnets behov före sina egna, ger barnet rutiner och struktur samt tillgodoser barnets behov av vård. Resultatet visar på att det finns likheter och skillnader mellan intervjupersonernas beskrivningar av ett tillräckligt bra föräldraskap. Utifrån detta dras slutsatsen att det framstår som att det inte finns någon helt enhetlig definition av ett tillräckligt bra föräldraskap bland intervjupersonerna. Därtill pekar resultatet på likheter samt skillnader i förhållande till resultaten av den tidigare forskningen som det redogörs för i denna undersökning. Således är en annan slutsats att det i viss mån finns olika syn på vad ett tillräckligt bra föräldraskap inbegriper mellan deltagarna i denna studie och i den tidigare forskningen.

The aim for this study is to investigate how social workers working with child protection cases within the social services describe good enough parenting. To investigate how the informants in this study describe good enough parenting a qualitative approach with semi-structured interviews was used. The selection of informants consists of four social workers. Regarding the result of the study, this was analysed on the basis of attachment theory and earlier research. The result shows that all of the participants in the study consider that a part of good enough parenting means that the parent meets the child’s need for emotional care. The participants further believe that emotional care includes various components, which are: the parent’s reflection ability and understanding of the child, the parent’s communication with the child, to be an emotional support and to be a secure base. None of these components are highlighted by all of the informants as a part of emotional care. Furthermore, the outcome shows that the majority of the informants consider that good enough parenting involves the parent meeting the child’s physical needs, the child’s need for protection and that the parent engages in and participates in support interventions if such interventions are needed. In addition, half of the interviewees believe that good enough parenting involves that the parent has insight in their shortcomings and weaknesses, puts the child’s needs before their own, gives the child routines and structure, and meets the child’s need for care. The result shows that there are similarities as well as differences between the informants descriptions of good enough parenting. Based on this, it is concluded that it appears that there is no completely uniform definition of good enough parenting among the interviewees. Moreover, the outcome points to similarities and differences in relation to the outcomes of the earlier research, which is described in this study. Thus, another conclusion is that to some extent there are different views on what good enough parenting consists of between the informants in this study and the informants in the earlier research.