Bakgrund: Att genomgå ett hjärtstopp är en livsomvändande händelse som har en hög dödlighet. Varje år i Sverige drabbas ungefär 7500 människor av ett hjärtstopp med en överlevnad på ungefär 10 %. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser i efterförloppet av ett genomgånget hjärtstopp genom en kvalitativ litteraturstudie. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på tio stycken empiriska vetenskapliga artiklar. Resultat: Genom litteraturgenomgången framkom fem huvudteman; psykologisk påverkan, fysiologisk nedsättning, social påverkan, förändrat perspektiv och rekonvalescens. Samtliga huvudteman understöds av relaterade subteman. Kognitiva nedsättningar var vanligt förekommande såväl som bristande energi och styrka. Fritidsintressen bortsågs oftast på grund av en ökad ångest att drabbas av ett nytt hjärtstopp men även familjelivet blev lidande då nära och kära fick ta över deltagarnas ansvarsområden. Händelsen bidrog även till ändrade prioriteringar där deltagarna uttryckte ett behov av att prata med andra människor som genomgått liknande händelse. Konklusion: Resultatet visade att patienter som genomgått ett hjärtstopp kräver ett multidisciplinärt omhändertagande för att tillgodose de omvårdnadsbehov som uppstår. Sjuksköterskans roll i detta är att hjälpa till att samverka mellan dessa olika instanser för att patienten ska få den hjälp som den behöver. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ha en insikt om patientens perspektiv samt insyn i andra professioners arbete för att rätt insatser ska kunna sättas in.

Background: Surviving a cardiac arrest is a life turning event with a high mortality rate. Every year in Sweden approximately 7500 people are affected by cardiac arrest and roughly 10 % of these survive. Aim: The purpose of this study was to examine the patient’s perspective in the life after surviving a cardiac arrest through a qualitative literature review. Method: Qualitative literature review based on ten empirical science articles. Result: Five main themes emerged in the literature review; psychological impact, physiological impact, social impact, changed perspective and recuperation. All main themes are supported by related subthemes. Cognitive impairments were commonly occurring as well as lack of energy and strength. Hobbies were often neglected due to an increased anxiety to be affected by another cardiac arrest. Family life was also suffering because family members had to take over the participants chores. The event also contributed to a change in perspective and changed priorities. With a need to share their experience with others who had gone through similar events. Conclusion: The literature review revealed that patients that have experienced a cardiac arrest need a multidisciplinary team to make sure that their caring requirements are satisfied. The nurse’s role is to help facilitate the work between instances so that the patient can receive the care he/she needs. Thus, the importance for the nurse to have an insight into the patient’s perspective and an insight of other professions and their roles so that right interventions are performed.