Studien syftar till att få en förståelse för hur socialsekreterare uppmärksammar samsjuklighet hos individer som söker hjälp för beroende. Vidare undersöks hur socialsekreterare upplever mötet med individer som har beroende och som har psykisk ohälsa. Syftet är även att undersöka socialsekreterares upplevelser om vilka faktorer som kan påverka arbetet med samsjuklighet. Studiens empiriska material grundas på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem socialsekreterare som har erfarenhet av att arbeta med individer som har samsjuklighet. Tre verksamheter i samma kommun besöktes. Det empiriska materialet grundas också på kunskapsläget inom området. De teoretiska perspektiv som har applicerats är samverkan och stigma. Resultatet visar att socialsekreterare möter i sitt arbete individer som har beroende parallellt med psykisk ohälsa, vilket de identifierar som samsjuklighet. De arbetar med individuella anpassningar utifrån individens situation. Det finns också en viss samverkan mellan socialtjänsten och psykiatrin. Samtidigt pågår det ett samverkansarbete för att utveckla nya arbetssätt som kan användas i samverkan kring individer som har samsjuklighet. Individer som har samsjuklighet är särskilt utsatta och riskerar att hamna mellan verksamheter. De faktorer som kan påverka arbetet med samsjuklighet är individens intelligens, tillgång till bostad, arbete, socialt nätverk och psykiatrikontakt. Socialsekreterares upplevelser kring mötet med individer som har samsjuklighet upplevs som komplext och svårhanterligt. Detta till följd av samsjuklighetens innebörd, avsaknad kunskap samt att samverkansarbetet har problematiserats och att nya arbetssätt utvecklas.

The study aims to gain an understanding of how social workers attend to comorbidities in individuals who search help with their addiction. Furthermore, it is investigated how social workers experience meetings with indviduals who have an addiction and who have mental illness. The aim is also to investigate social workers’ experiences of which factors can affect the work of social harmony. The empirical material of the study is based on qualitative, semi-structured interviews with five social workers who have experiences with individuals comorbidities. Three operations were visited in the same community. The empirical material is also based on the knowledge situation in the field. The theoretical perspectives that have been applied are collaboration and stigma. The results show that social workers that face individuals who have an addiction as well as mental illness, which they identify as a comorbidity. They work with individual adaptations based on the individual’s situation. There is also some interaction between social services and psychiatry. At the same time, there is a collaborative effort to develop new working methods that can be used in collaboration around individuals who have comorbidities. Individuals who have comorbidities are particularly vulnerable and at risk to end up between businesses. The factors that can affect the work with social harmony are the individual’s intelligence, access to housing, work, social network, and psychiatric contact. Social workers experience about meeting with indviduals who have comorbidities are perceived to be complex and difficult. This is because of the meaning of comorbidites, lack of knowledge, and that collaborative work has been problematized and new working methods are being developed.