Syftet med studien var att undersöka det diakonala arbetets utformning och roll i dagens samhälle i förhållande till samhällsförändringar uppkomna genom modernitetens framväxt. Det har belysts att kyrkan har andra logiker än de som råder i vår senmoderna tid och därmed en annan tröghet och stabilitet än övriga samhällsinstitutioner. Genom att inte ingå i det moderna samhällets logiker är kyrkan inte en del av modernitetens expertsystem, vilket också skiljer det diakonala arbetet från omsorgsarbetet inom den övriga välfärdsstaten. En följd av att inte ingå i expertsystemen är att diakonens roll gentemot människor som kommer till verksamheten i viss grad kan vara den av en medmänniska snarare än expert och att idealism kan ges ett annat utrymme i arbetet. I viss mån är dock också det diakonala arbetet en del av expertsystemen. Det diakonala arbetet har olika roller i förhållande till den offentliga välfärden. Resultatet visar att arbetet till största delen är alternativt och komplementärt, vilket innebär att kyrkan tar vid där välfärdsstaten slutar, eller utför samma arbete, fast med en annan karaktär. Men i delar har arbetet en ersättande roll och motsvarar det som välfärdsstaten utför. Det diakonala arbetet har också en påtryckande, opinionsbildande roll när de uppmärksammar brister inom den offentliga sektorn. Slutligen är diakonernas roll i förhållande till välfärdsstaten att vara en brygga, där diakonen bistår med hjälp i människors kontakt med välfärdsstaten. Förändringar i det omgivande samhället påverkar vilka grupper av människor som kyrkans sociala verksamhet arbetar med och hur arbetet utformas. En ökad ekonomisk och psykisk utsatthet och ökade flyktingströmmar har påverkat det sociala arbetet.

The purpose of this study has been to investigate the design and role of the diaconal work in todays society in relation to social changes caused by the emergence of modernity. It has been illustrated that the logic of the church is different to that prevalent in late modernity and thereby possess a different inertia and stability than other societal institutions. By not being a part of the logic of modern society, the church is not a part of the expert systems of modernity, which also differentiates the diaconal work from the care work within the rest of the welfare state. A consequence of not being a part of these expert systems, is that the role of the deacon in relation to the people who come to the agency can, to a certain extent, be that of a fellow human being rather than expert, and that a idealism may play a larger part in the work. To a certain extent, the diaconal work is however part of the expert system. The diaconal work can be said to have different roles in relation to public welfare. The study shows that the work to a large extent may be seen as alternative and complimentary, meaning that the work takes place outside the area of the welfare state, or that the same work is done, but with a different character. In parts the role of the work is that of replacing i.e. corresponding to that of the welfare state. The diaconal work also has an urgent, opinion-forming role, when it addresses public sector deficiencies. Finally, the role of the deacon in relation to the welfare state is that of a bridge, helping people in their contacts with the welfare state. Changes in the surrounding society affect what groups of people that the Church social work is directed towards and how the work is being done. Increased economic and psychological vulnerability and the increased flow of refugees has affected the social work.