Denna uppsats ämnar öka förståelsen för vad som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga med utgångspunkt i fyra av Malmös bostadsområden. För att besvara uppsatsens frågeställningar har en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder genomförts. Analys av respondenternas svar har bidragit till identifiering av tre kategorier av fritextsvaren. Resultatet av uppsatsen visar att upplevelser av fysisk och social oordning samt kriminalitet/gäng anges som viktiga faktorer för vad som gör en plats otrygg. Visuell kontroll som främst syftar till belysning har visat sig vara en annan viktig faktor, dock inte lika viktig i områden med majoriteten individer av utländsk bakgrund. Kollektiv styrka/sociodemografiska faktorer upplevs vara en viktig kategori i områden där det finns en upplevd stigmatisering och en låg kollektiv styrka.

The aim of this study is to increase our understanding of the various factors that are linked to perceptions of places seen as safe or unsafe on four neighborhoods in Malmo. A combination of both qualitative and quantitative research methods has been implemented to answer the questions of this essay. The respondent’s answers identified three main categories. The results of this study acknowledge that physical and social disorders and experience in criminals or gang-members being present on a certain place actually has an impact on factors respondents identified as important for whether a place feels safe or unsafe. Visual control, for example different lighting methods were identified as another important factor for increasing perceived safety, but however not as important for immigrants. Collective efficacy is considered as a benefit in stigmatized areas with low collective efficacy.