Uppsatsen handlar om sex- och kärleksberoende. Efter att ha gått på en gästföreläsning med SLAA (Sex & Love Anonymous Addicts) bestämde sig författarna till uppsatsen att de ville veta mer. De två centrala frågeställningarna är. 1. Hur framställs en person med sex- och kärleksberoende i litteraturen? 2. Hur beskriver litteraturen den sexuella beroendeproblematiken? Syftet är att redogöra för hur litteraturen framställer personer med sex- och kärleksberoende samt att se hur litteraturen beskriver den sexuella beroendeproblematiken. Metoden i uppsatsen innebär att författarna gör en tolkande form av texten med hermeneutik och diskursanalys. De tre perspektiven som används för att analysera texten är symbolisk interaktionism, socialkonstruktivism och queerteori. Resultat- och analysavsnittet är indelat i åtta olika teman och uppsatsen avslutas med en slutdiskussion. Författarna av uppsatsen kommer fram till att det finns skillnader i framställningen av kvinnligt och manligt sex- och kärleksberoende. Författarna till böckerna som använts beskriver männen med sex- och kärleksberoende som ”vanliga” män med god social situation och inte socialt avvikande på andra sätt. De flesta författarna menar att en diagnostisering vore till fördel för de drabbade men visar samtidigt på en misstänksamhet gentemot själva fenomenet.