Bakgrund: Depression är ett av de vanligaste psykiska hälsoproblemen bland äldre och har allvarliga konsekvenser för den äldres välbefinnande och livskvalitet. Primärvården har prioriterat äldres hälsa genom att starta äldrevårdsmottagningar där äldre över 75 år bland annat ska erbjudas hjälp vid psykisk ohälsa. Sjuksköterskor är ofta de som har den första kontakten med den äldre vilket innebär att de har en viktig funktion vid identifiering av depressiva symtom. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera och intervenera mot depressiva symtom hos äldre på äldrevårdsmottagning. Metod: En intervjustudie genomfördes med 10 sjuksköterskor på 10 äldrevårdsmottagningar i södra och nordvästra Skåne. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Avgörande faktorer gällande sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att få den helhetsbild som krävdes vid identifiering och intervenering mot depressiva symtom var kunskap, tid, kontinuitet och tillgänglighet. Dock hade inte sjuksköterskorna samma förutsättningar för detta arbete på grund av olika organisatoriska och strukturella faktorer. Slutsats: Genom en ökad kunskap inom geriatrik och gerontologi samt en strukturerad äldrevårdsmottagning kan en evidensbaserad, säker och personcentrerad omvårdnad ges vilket kan öka förutsättningarna för en jämlik vård för äldre med depressiva symtom. Nyckelord: Depression, kvalitativ innehållsanalys, omvårdnad, primärvård, äldrevårdsmottagning.

Background: Depression is one of the most common mental health problems among the elderly and has serious consequences for the elderly's well-being and quality of life. Primary care has prioritized the elderly's health by initiating elderly care centers where people over the age of 75 will be offered support with their mental health problems. Nurses are often those who have the first contact with the elderly, which means they have an important function in identifying depressive symptoms. Aim: The aim of the study was to investigate the nurses' experience of identifying and intervening against depressive symptoms in elderly patients in elderly care centers. Method: An interview study was conducted with 10 nurses at 10 elderly care centers in southern and northwestern Scania. Data was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: In order to get the overall picture required to identify and intervene against depressive symptoms in the elderly, conditions such as knowledge, time, continuity and accessibility were crucial to nursing. However, nurses did not have the same conditions for this work due to different organizational and structural factors. Conclusion: Increased knowledge in geriatrics and gerontology, as well as structured elderly care centers can provide evidence-based, safe and person-centered care that can increase the conditions for equal care for elderly people with depressive symptoms. Keywords: Depression, elderly care center, nursing, primary care, qualitative content analysis.