De flesta får någon gång under sitt liv läsa om eller bevittna när ett djur far illa på grund av en människa. Att använda våld mot djur är något oacceptabelt, ändå sker det allt mer förekommande i vårt samhälle sett till brottsstatistiken. Studien ämnar att utifrån en kvalitativ innehållsanalys av sjutton domar, som har avgjorts i Skåne län och Västra Götalands län mellan 2012-2015, identifiera gemensamma faktorer hos personer som utövar våld mot djur och har dömts för djurplågeri i Sverige. Studien utförs på grund av att forskningen i nuläget har ett tämligen begränsat fokus där människors våld mot djur förklaras utifrån samma förklaringsmodell. Att identifiera gemensamma faktorer kan därför blir ett viktigt komplement till den befintliga forskningen. Eftersom Sverige i stort sett saknar preventiva åtgärder mot personer som utövar våld mot djur kan kunskapen även användas som ett redskap i det brottsförebyggande arbetet. Utifrån analysen kunde hus- och sällskapsdjur, kön, våldets utformning, olika förklaringar till sitt handlande, tidigare brottslighet, substanspåverkning, psykisk ohälsa samt djurets lidande identifieras som meningsbärande enheter i materialet. Våldet har begåtts i tre olika sammanhang; på grund av olydnad hos djuret, för egen tillfredställelse eller i relation till partnervåld. Utifrån att studera de olika gemensamma faktorerna i relation till det sammanhang där våldet begåtts, har de tre sammanhangen kunnat användas som undergrupper för att förklara olika mönster och karaktärsdrag hos personer som utövar djurplågeri. Framtida forskning bör fortsätta att studera gemensamma faktorer samt utföra studier av såväl retrospektiv som prospektiv karaktär. Slutligen bör forskningen utveckla kunskapen kring olika åtgärder samt att Sverige bör implementera fler konkreta åtgärder inom det brottsförebyggande arbetet. En rekommendation är att se över möjligheten till en tertiär prevention, i form av vård- och rehabilitering, till de personer som dömts för djurplågeri.

During a lifetime, most people will probably read about or witness when animals suffer violence because of a human. Violence against animals is unacceptable nevertheless it occurs more frequently in our society seen to crime statistics. This essay intends to, based on a qualitative content analysis, identify common factors among people who have committed and been convicted for animal abuse in Sweden. The study is based on seventeen court records between 2012-2015 from different district courts in Skåne and Västra Götaland. Existing research has a rather limited focus where all violence acts against animals are explained by one theory. Therefore, an important complement to existing research can be to identify common factors. The essay can also contribute as an instrument in crime prevention. The results in this study show that companion animals, gender, type of violence, explanations for their actions, history of criminality, mental illness, substance abuse and the animals suffering are important meaning units. The violence is perpetrated in three different contexts; due to disobedience of the animal, for the perpetrators own satisfaction or in relation to partner abuse. By analysing the common factors in relation to the context in which the violence is committed, the three contexts could be used as subcategories to explain different patterns and characteristics of persons who commit animal abuse. The essay suggests that future research should develop more knowledge about common factors. Also to use studies with retrospective as well as prospective character. Finally, future research should develop more knowledge about different interventions and start implement interventions of crime prevention in the Swedish society. A recommendation is to review the possibility of tertiary prevention, which contains care- and rehabilitation, for people convicted of animal abuse.