Uppsatsen avsåg att synliggöra arbetet som bedrivs inom Rullstolsakademien. Projektet Rullstolsakademien är ett samarbete mellan Region Skåne och förening FIFH med syfte att öka självständighet för personer som använder manuella rullstolar i sin vardag. Rullstolsakademien är ett 12-veckors program där deltagarna får möjlighet till att lära sig att hantera manuella rullstolar i olika miljöer allt för att klara vardagen bättre. Rullstolsakademier belyser också hur det kan vara att leva med en funktionsnedsättning, ge hoppfullhet och livskraft sin nedsatta rörelseförmåga till trots. Uppsatsens egentliga syfte var att undersöka hur deltagarna upplever delaktighet i vardagen nuförtiden respektive innan kursen. I arbetet användes 9 kvalitativa semistruktierade intervjuer med deltagare som gick kursen under de senaste åren. I analysen användes tre olika teorier: Teori om livskvalitet, Teori on sociala band och stolthet och Teori om rituella interaktionskedjor. I analysen användes dessutom socialpedagogiskt arbetssätt, problembaserad lärande och modell om Känslan av sammanhäng – KASAM. Uppsatsens slutsatser fastställer följande: trots att deltagarna befinner sig i olika utvecklingsstadium och på olika nivåer, har deras vardagliga situation förbättrats. Genom Rullstolsakademiens aktiviteter motiverades deltagarna till att utveckla sin egen livssituation. Uppsatsen fastställer också att efter kursens avslut har majoriteten av deltagarna erhållit verktyg och metoder för att hantera, omvärdera eller utvidga gamla och vid behov hitta nya sätt att förstå och förhålla sig till sin situation. Det ledde till att den enskilda deltagaren kände sig stark, säker och inspirerad att ta nya initiativ i vardagen.

Firstly, the thesis was intended to examine how the quality of life of the former participants has improved by participating in the Wheelchair Academy. Secondly, making the main concept of the Wheelchair Academy visible. The Wheelchair Academy project is a collaboration between Region Skåne and the association FIFH. The aim of project is increasing the independence of people who use manual wheelchairs in their everyday lives. The wheelchair Academy is a 12-weeks programme where the participants are taught how to handle wheelchairs in different environments. Furthermore, the Wheelchair Academy gives the participants hope to manage a life as disabled despite a limited mobility. The purpose of the essay was to investigate how participants perceive participation in everyday life nowadays prior to the course. In the essay was used 9 qualitative semi-structured interviews with participants who attended courses in the last few years. For analyse was used three different theories: Theory of quality of life, Theory of social bonds and Theory of ritual interaction chains. In addition, for analyse was used the social pedagogical way of working, problem-based learning model and a model about the sense of coherence – KASAM, as well. The conclusions of the thesis state the following: despite the fact that the participants are at different stages and levels of development, their everyday situation has improved. Through the activities of the Wheelchair Academy, participants were motivated to develop their own life situation. The thesis also states that after the courses are completed, the majority of participants have received tools and methods for dealing with challenges. To re-evaluate or extending old strategies and if it`s necessary, find new ways to understand and relate to their situation. This led the participant to feeling strong, confident and inspired to take new initiatives in everyday life.