Bakgrund: Sjukvårdsrelaterade infektioner komplicerar vården av miljontals patienter varje år och är mer frekventa i utvecklings länder. Hur sjuksköterskor arbetar med hygienrutiner har ett stort inflytande över spridningen av dessa sjukdomar. Att ta ett blodprov är en invasiv procedur och trots att det för många sjuksköterskor är rutin så kan det vara förenat med risker för patient och sjuksköterska. Syfte: Att observera och beskriva hur sjuksköterskor utför hygien rutiner vid blodprovstagning i högrisk områden. Metod: En empiriskt strukturerad observationsstudie med en kvantitativ ansats, genomförd på ett sjukhus i Mpongwe distriktet i Zambia. Resultatet har blivit analyserat med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas arbete med hygienrutiner vid blodprovstagning följde ofta inte från sjukhuset uttalade riktlinjer. Majoriteten av de observerade sjuksköterskorna tvättade och desinfekterade inte händerna enligt angiven procedur. Skyddsutrustning användes ofta inte alls eller på ett felaktigt sätt. Omständigheterna för arbete uppmuntrade inte till utförande av hygienrutiner. Slutsats: Resultatet indikerar ett behov av mer finansiella medel såväl som mer utbildning och förespråkande för vikten av hygienrutiner vid blodprovstagning. Detta för an ökad förståelsen av värdet av dessa rutiner.
Background: Healthcare related infections complicates the care of millions of people world wide every year and is shown more frequent in developing countries. How nurses follow basic hygiene routines has a great impact of the spreading of such infections. Collecting blood is an invasive procedure and even though it is a routine procedure for most nurses it can still be related to a great risk of exposure for both patient and performer. Objective: To observe and describe how nurses follow hygiene routines when collecting blood samples in areas with high prevalence of infection diseases. Methods: Empirically structured observational study with a qualitative approach, carried out in a hospital in Mpongwe district, Zambia. The result has been analyzed through manifest content analysis. Result: Basic hygiene routines were often not followed when collecting blood specimen in the hospital who served as setting for this study. A majority of the nurses did not wash and disinfect hands in accordance with guidelines recognized by the hospital. Protective equipment was often not used, at all, or in a correct way even when available. The environment did not promote hygiene routines when collecting samples. Conclusion: The result indicate a need for more financial means as well as more persistent education and campaigning regarding the importance of preforming hygiene routines when collecting blood samples. This to promote a change in performance and attitudes among staff members regarding the importance of those routines.