Syftet med föreliggande kandidatuppsats har varit att utifrån forskning om riskfaktorer, redogöra för vilka riskfaktorer gärningsmän har som utövar dödligt våld mot en kvinna i en nära relation. En nationell och internationell forskningsöversikt genomfördes samt en kvantitativ innehållsanalys av tio domslut från olika Tingsrätter i Sverige. Sammantaget så visar nationell och internationell forskning att de vanligaste riskfaktorerna för dödligt våld är separationsproblematik hos gärningsmannen, drog/alkoholmissbruk, tidigare utsatt offret för partnervåld, samt arbetslöshet. Innehållsanalysen av domsluten bekräftar den vetenskapliga forskningen där de vanligaste riskfaktorerna för brottet är en problemfylld relation, utsatt offret för tidigare hot om våld, kontrollbehov, separationsproblematik samt sexuell svartsjuka. Mer forskning efterfrågas kring depression hos gärningsmannen vid brottet, som både litteraturgenomgången och innehållsanalysen visade vara en riskfaktor. Ytterligare forskning efterfrågas också om styvbarn och hög åldersskillnad mellan offer och gärningsman, som den internationella forskningen visade verka som riskfaktorer. Denna kandidatuppsats bidrar till kunskapsläget i Sverige över riskfaktorer hos gärningsmän för dödligt våld i nära relation.

This Bachelor’s thesis has sought to investigate the offender risk factors for intimate partner homicide based on prior research. A national and international literature research review was performed as well as a quantitative content analysis of ten court cases from different District courts in Sweden. The literature research review shows that the most common risk factors for intimate partner homicide are separation problems, drug/alcohol addiction, prior spousal violence, and unemployment. The content analysis confirms these results and shows that the most common risk factors in the ten court cases comprised a problematic relationship, prior threats of violence towards the victim, controlling behaviour, separation problems and sexual jealousy. More research is needed regarding depression in the perpetrator at the time of the crime, which both the literature review and the content analysis proved to be a risk factor for intimate partner homicide. The international literature also showed that stepchildren living at home, as well as a big age difference between the perpetrator and the victim, proved to be risk factors and further research is needed regarding this. This thesis contributes to the field of knowledge in Sweden on risk factors in the perpetrator for intimate partner homicide.