Dagens sjukvård står inför flertalet problem där några av dem är bristen på compliance till vaccinationsprogram och en minskning av villiga bloddonatorer, orsaker som b.la. grundar sig i patienters rädsla gentemot nålar. Dessa patienter upplever att ett dåligt bemötande samt bristen på empati av sjuksköterskor är en starkt bidragande faktor till deras nålrädslas utveckling. Hur stor prevalensen är varierar och det förekommer siffror från 10% upp till 64%, vilket förklaras genom att vissa studier anser att förekomsten är störst bland kroniskt sjuka och andra att patientgruppen tenderar att undvika vården helt. Bakomliggande orsak till rädslan är bland annat en oro förknippat till smärtan i samband med provtagningar och PVK-insättning. Relaterat till sjuksköterskans ansvarsområde omvårdnad som bl.a. innefattar att minska patienters lidande, skapa trygghet och bedriva en personcentrerad vård är det därför av vikt att belysa denna patientgrupp. Genom att sammanställa empiriska studier med kvantitativ ansats i en litteraturstudie syftar denna uppsats till att undersöka olika interventioner som kan appliceras av sjuksköterskan på vuxna patienters nålrädsla, med ångest och smärta i fokus, i samband med nålprocedurer inom slutenvården. Resultatet visar flertalet kostnads- och tidseffektiva metoder som getts bra gensvar av patienter och där fyra stycken huvudkategorier av interventioner identifieras: distraktion, sinnen, kommunikation och läkemedel. Sammantaget visar studien vikten av en bra vårdgivare-vårdtagare relation tillsammans med interventionerna som ett viktigt redskap för att förhindra utvecklingen av nålrädsla. Men även att metoder som generellt appliceras av sjuksköterskor där de varnar och sympatiserar med patienten i samband med provtagning kanske inte är effektiva, utan istället har en negativ inverkan på patientens upplevelse.

Healthcare of today faces many problems including the lack of compliance to vaccination programmes and a decrease of willing blood donors, causes that can be based in patients’ fear of needles. The individuals clarify that a bad treatment alongside the lack of empathy shown by the nurse is a strong contribution to the development of needle fear. How big the prevalence is differs between studies and numbers occur from 10% up to 64% which can be explained if beliefs are that the prevalence is greatest amongst the chronically ill and some consider that patients who fear needles tends to completely avoid healthcare. An underlying cause of the fear is for instance a concern associated with the pain in conjunction with phlebotomy and insertion of a peripheral venous catheter. Related to nurses’ area of responsibility that involves reducing patients’ suffering, providing safety and practising a person-centered care, therefore it is of great importance to shed a light on this population. By compiling empirical studies with a quantitative approach in a literature study, this paper aims to investigate various interventions that can be applied by nurses on patients' needle fear, with anxiety and pain in focus, in conjunction with needle procedures in the inpatient. Results show numerous cost- and time-efficient methods that have been given good response by patients and thereby four main categories of interventions were identified: distraction, senses, communication and pharmacology. Altogether the study shows the importance of a good caregiver-patient relationship along with the interventions as a significant tool to prevent the development of needle fear, but also that presents methods that is applied in general by nurses where they warn and sympathizes with the patient during the venipuncture is discard, instead this could indicate having a negative effect on patients’ pain experience.