Bakgrund: I Sverige lider cirka en till två procent av befolkningen av emotionellt instabil personlighetsstörning. Inom den psykiatriska vården är prevalensen mellan 30 och 50 procent. Patientgruppen karaktäriseras av en snabbt skiftande självbild, relationsproblem självskadebeteende, affektlabilitet och nedsatt impulskontroll. Tidigare forskning visar att vårdpersonal anser patientgruppen vara krävande och svårhanterlig, vilket i förlängningen kan leda till en sämre vård. Syfte: Att undersöka patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning och deras upplevelser inom öppen- och slutenvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Databaserna Cinahl och Psycinfo användes vid sökningen efter vetenskapliga artiklar. Totalt elva vetenskapliga artiklar som samtliga var med kvalitativ ansats och som var relevanta för syftet valdes ut och ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resultat: Studiedeltagarna upplevde att vårdpersonalen hade bristande kunskap om diagnos och behandling vilket bland annat ledde till stigmatisering av patientgruppen. Upplevelser av och rädsla för ensamhet uttrycktes ofta liksom behovet av relationer med andra personer. Stort fokus låg även på behovet och önskan av att kunna känna tillit till personalen. Konklusion: De negativa upplevelser som studiedeltagarna erfor grundande sig ofta i vårdpersonalens brist på kunskap om diagnosen. Fördjupad kunskap i området kan skapa en ökad förståelse för patienternas beteende och behov. Ökad förståelse förenklar mötet och därmed relationen mellan patient och vårdpersonal vilket i förlängningen kan resultera i en bättre vård.

Background: Approximately 1 to 2 percent of the population in Sweden suffer from borderline personality disorder. The prevalence within psychiatric care is higher, between 30 and 50 percent. The diagnosis is characterized by a rapid change in self-image, relationship problems, self-harming behaviour, emotional instability and impaired impulse control. Previous research shows that health care professionals consider the patient group to be demanding and difficult to manage, which can lead to inferior care in the long run. Aim: To explore how patients with borderline personality disorder experience in-patient and outpatient health care. Method: A literature study with a qualitative approach was conducted. The databases Cinahl and Psycinfo were used in the search for scientific articles. A total of eleven articles, all of which were of a qualitative approach, were selected and form the basis for the study's results. Result: The study participants felt that the nursing staff had a lack of knowledge about their diagnosis and the treatment, which among other things led to stigmatization of the patient group. Experiences of and fear of loneliness were often expressed, as was the need for relationships with others. There was also a great focus on the need and desire to be able to trust the staff. Conclusion: The negative experiences of the study participants are often rooted in the nursing staff's lack of knowledge about the diagnosis. In-depth knowledge of the area can create an increased understanding of patients' behavior and needs. Increased understanding simplifies the meeting and thus the relationship between the patient and the care staff, which in the long run can result in better care.