Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till föräldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen är otillräcklig men lämnar vissa indikationer på att interaktionen kan ha en inverkan på ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till föräldrar minskar livsstilens effekt på ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras på kvantitativ data från en enkätundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) år 2005. Fyra blockvisa multipla linjära regressionsmodeller beräknas där den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till föräldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till föräldrar och livsstilsrisk. Resultatet visar att det finns en signifikant negativ interaktion mellan livsstilsrisk och relation till föräldrar vid förklaring av ungdomars brottslighet. Livsstilsriskens effekt på ungdomars brottslighet (b-värde) är mindre för ungdomar med stark relation till föräldrar och större för ungdomar med svag relation till föräldrar. Slutsatsen är att en stark relation till föräldrar kan skydda ungdomar med riskfyllda livsstilar från att begå brottsliga handlingar.

This study aims to explore the interaction between risky lifestyles and relationship with parents in explanation of adolescent offending. There is insufficient research on the interaction but leaves some indications that the interaction could have an impact on adolescent offending. It is hypothesized that a stronger relationship with parents reduces the risky lifestyle’s impact on adolescent offending. The results and conclusions are based on quantitative data from a survey in Halmstad (N = 1003) in the year 2005. Four blockwise multiple linear regression models are estimated where the dependent variable adolescent offending is explained by five variables: gender, immigrant background, relationship with parents, lifestyle risk and the interaction between relationship with parents and lifestyle risk. The result shows that there is a significant negative interaction between relationship with parents and lifestyle risk in explanation of adolescent offending. The lifestyle risk’s effect on adolescent offending is lesser for adolescents with strong relationship with parents and greater for adolescents with weak relationship with parents. The conclusion is that a strong relationship with parents may protect adolescents with risky lifestyles from committing criminal acts.