Stadens offentliga rum ska vara tillgängliga för alla att vistas i men tyvärr är det inte alltid så. Kvinnor upplever sig generellt mindre trygga i de offentliga rummen än män. Problemet grundar sig i ojämna maktrelationer som bland annat lett till att kvinnor undviker att röra sig i staden. Risken att utsättas för mäns våld är en faktor som påverkar upplevelsen av trygghet i de offentliga rummen. Ett sätt att minska den risken är att utforma den byggda miljön med kvinnors trygghetsupplevelse i åtanke. Detta samhällsproblem kräver många och nytänkande insatser om vi ska skapa en tryggare stad för alla. Vi har i denna kandidatuppsats undersökt Malmö stads trygghetsprogram och visioner för en ökad trygghet samt vilka föreställningar som finns kring kvinnors upplevda trygghet. Vi har valt att göra fallstudier på två specifika platser i Malmö, Nobeltunneln och Claesgatan, som båda har genomgått förändringar de senaste åren för att bli tryggare. Vi har undersökt hur dessa är planerade och hur Malmö stad arbetat med trygghet i relation till utformandet av de offentliga rummen. Utifrån våra observationer diskuterar vi om platserna motsvarar Malmö stads vision och det forskningsteorierna säger samt hur förändringarna har möjlighet att påverka trygghetskänslor. Nobeltunneln har efter sin förändring blivit en tryggare plats på pappret medan Claesgatan skulle behöva några små ingrepp för att öka tryggheten. Slutsatsen visar att det är betydelsefullt att diskutera fysisk planering med ett genusperspektiv eftersom det skapar en bättre jämställdhet i den byggda miljön.

The city’s public spaces should be accessible to everyone to stay in but unfortunately it’s not always the case. Women generally feel less safe in public spaces than men. The problem is founded on uneven power relationships that, among other things, has led to women avoiding moving in the city. The risk of being subjected to men’s violence is a factor that affects the sense of safety in public spaces. One way to reduce that risk is to design the built environment with women’s safety experience in mind. This social problem requires many and innovative efforts to create a safer city for all. In this candidate thesis, we have investigated Malmö stad’s safety-program and visions for increased safety as well as what ideas exist about women’s perceived safety. We have chosen to do case studies at two specific locations in Malmö, Nobeltunnel and Claesgatan, both of which have undergone changes in recent years to become safer. We have investigated how these are planned and how Malmö stad worked with safety in relation to the design of public spaces. Based on our observations, we discuss whether the places correspond to Malmö stad’s vision and the research theories, and how the changes have the potential to affect the sense of safety. After its transformation, Nobeltunnel has become a safer place on paper while Claesgatan would need some small interventions to increase the safety. The conclusion shows that it is important to discuss physical planning with a gender perspective as it creates better gender equality in the built environment.