Syftet med denna studie är att bidra till diskussionen kring en hållbar stadsutveckling i Malmö, främst genom att belysa konflikterna mellan hållbarhetens tre dimensioner (ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet). Studien omfattar området Ekostaden Augustenborg där Malmö stad tillsammans med MKB utfört en omfattande upprustning med miljöprofil. Genom kvalitativa intervjuer med boenden i området ämnar denna studie åskådliggöra enskilda invånares åsikter kring hur framgångsrik upprustningen av Augustenborg har varit utifrån ett holistiskt hållbarhetsperspektiv. Resultaten från studien visar att social och ekologisk hållbarhet står i konflikt med varandra innanför de ekonomiska ramarna för stadsutveckling i Malmö stad samt att den ekologiska upprustning som gjorts bidragit till negativa aspekter av gentrifiering, såsom en ökad vi-och-dom känsla och segregation.

The purpose behind this study is to contribute to the discussion regarding sustainable urban development within the city of Malmö, Sweden. Principally through illustrating the conflicts between the three different dimensions of sustainability: ecological-, social-, and economic sustainability. The focus of the study is the area of Augustenborg in southern Malmö, where the municipal together with the municipal housing company MKB executed major renovations to make the area more sustainable and attractive. Through qualitative interviews with the people of Augustenborg this study aims to analyse experiences and opinions of individual respondents to understand how successful the improvements in the area have been, seen from a holistic perspective on sustainability. The results from this study show some evidence of social- and ecological sustainability competing for the same economic resources within the boundaries of urban development in Malmö. The results also point towards that the renovations in the area have contributed to gentrification, through decreased affinity and increased segregation.