Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka vilken roll kvinnliga influencers spelar för representationen av kvinnor i medier, samt vilken betydelse detta har inom den rådande, feministiska diskursen. Genom en semiotisk bildanalys av bilder publicerade av svenska, kvinnliga influencers på det sociala mediet Instagram, och utifrån teorier om kapital, självpresentation och representation, kan två betydande resultat redovisas. Å ena sidan visar resultatet av genomförd studie att kvinnliga influencers genom sitt betydande sociala och finansiella kapital besitter en maktposition, vilken möjliggörs inom den neoliberala, feministiska diskursen. Maktpositionen gör att dessa influencers kan positionera sig som feministiska förebilder även om de i sina självpresentationer är självobjektifierande. Å andra sidan visar studiens resultat att de kapitalistiska intressen som styr influencers finansiella framgång, försätter influencers i en beroendeställning som leder till att dessa tjänar mer på att upprätthålla patriarkala stereotyper, vilket i sin tur blir representativt. Den här studiens slutsats är att influencers kan anses vara feministiska förebilder då de besitter en position från vilken de kan påverka en stor mängd individer. Dock, eftersom influencers är beroende av kapitalistiska marknadskrafter för att bibehålla sin maktposition, leder deras sätt att leva upp till könsbundna normer till att stereotyper reproduceras och bidrar på så sätt inte till någon strukturell, feministisk förändring.

The purpose of this qualitative study has been to examine the relationship between female influencers and media’s representation of women, and in which way this correlates to the prevalent, feminist discourse. From a semiotic picture analysis, based on pictures posted by Swedish female influencers on social media platform Instagram, and through theories of capital, impression management and representation, two outcomes are presented. On one hand, this study shows that female influencers, by their great social and financial capital, are in a position of power. This position is made possible because of the neoliberal, feminist discourse, and thus influencers could be presented as feminist role models, even though the self-presentation is self- objectifying. On the other hand, the study shows that the capitalist interest that control influencers financial success puts them in a position of dependence, which leads them to maintain patriarchal stereotypes. The conclusion of this study is that influencers, by the means of individual feminism, are role models, as they have the power to influence a large audience of social-media followers. However, as influencers are dependent of capitalist powers to remain successful, their way of submitting to gender norms reinforce stereotypes, which in no way contributes to any structural feminist change.