Syftet med denna studie var att undersöka hur hantverksbryggerier i Göteborg arbetar med sin externa strategiska kommunikation genom sina nätverk, på sociala medier, med sin grafiska profil samt genom försäljning och distribution. Valet av teman gjordes för att få en helhetsbild av bryggeriernas verksamhet. Vi använde kvalitativa djupintervjuer för att samla data för att ta reda på hur bryggerierna resonerar kring våra teman. Bryggerierna arbetade strategiskt med sina nätverk och sociala medier för att skapa förtroende och kundlojalitet. I nätverken skapades relationer bryggerierna emellan, där de bland annat gick samman för att påverka större aktörer (Systembolaget och makrobryggerier), men också med företag utanför bryggeribranschen. Detta bidrog till att bryggerierna kunde nå sina kommunikativa mål, vilka bland annat var att hålla sig relevanta och påverka branschen. Sociala medier användes som ett verktyg för att sprida information och stärka kundrelationer. Deras grafiska profil användes för att positionera sig på marknaden och särskilja sig från konkurrenter. Vi kom fram till att det fanns två framträdande grafiska profiler: traditionell och modern. Bryggerierna som hade en traditionell profil visade sig ha en stark lokal anknytning medan de med en modern profil arbetade mer mot en global marknad. Slutligen kunde vi konstatera att allt strategiskt arbete skedde i förhållande till det svenska alkoholsystemet, att bryggerierna hade en ansvarsfull extern kommunikation och att de var väl medvetna om problematiken med marknadsföring av alkohol.

The purpose of this study was to examine how craft breweries in Gothenburg works with their external strategic communication in their networks, on social media, with their graphic profile and sales and distribution. These themes were chosen to get an overview over their businesses. Qualitative in-depth interviews were used to collect data. The breweries worked strategically with their networks and social media to build trust and customer loyalty. In the networks, the craft breweries have a great fellowship, where they amongst other things shared information and influenced regulations adapted by Systembolaget. This contributed to the feeling of being peers, and the competition was instead pointed towards macro breweries. Except from the collaborations between the craft breweries, it appeared to be common with collaborations with companies outside of the brewery industry. It was important to make sure that their communicative goals could maintain, to keep on being relevant and affect the market. Social media were used to spread information about their businesses and strengthen their relationship with customers. The graphic profiles played an important role for the breweries to position themselves on the market and distinguish from their competitors. The main alignments were to adapt a modern or a traditional style. The breweries that had chosen the traditional style turned out to be the ones with the strongest connection to locality, and the one ́s that chose a modern approach was working towards the global market. Finally, we found that all of the strategical work was done in cohesion with the Swedish alcohol system. The craft breweries were also responsible with their external communication and well aware of the issues with marketing alcoholic products.