Mångfald är begrepp som används ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska målsättningar finns inga direkta direktiv på hur mångfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstå hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstår och implementerar mångfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks då skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera värden och förhållningssätt till andra. För att erhålla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mångfaldsarbete på skolor deltar även chefen för Resurscentrum för mångfaldens skola samt ansvarig på Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien. En hermeneutisk utgångspunkt och kvalitativ metod utgör den metodologiska ansatsen och fem intervjuer har utgjort den främsta insamlingsmetoden. En juridisk och politisk bakgrund samt två dominerande perspektiv på mångfald, en konsultinriktad och ett kritiskt förhållningssätt, presenteras som ett ramverk för förståelsen av begreppet. Tre teorier används som grund för att förstå mångfald samt hur det används, dessa utgörs av en konstruktionistisk teori, en implementeringsteori samt en glokaliseringsteori. Analysen visar att det råder en ovisshet om vad begreppet mångfald innebär och olika förståelser framkommer av rektorerna, dock är etnicitet återkommande och framställs som mest påtagligt. Implementeringen av mångfald på skolorna framkom i studien som att vara beroende av de ledande aktörernas engagemang och förståelse, vilket tog sitt uttryck genom arbete med värdegrunder, att framhålla lika rättigheter och möjligheter samt att utgå efter lagar och politiska målsättningar.

Diversity is a concept often used in public debate. There are no unequivocal directives in legislation or political aspirations on how diversity should be defined and implemented; however, there are guidelines and visions. The aim of this study is to understand how three schools in Malmö, by how principals in the role of being a leader, understands and implements diversity in the schools in relation to legislation and political visions. This is conducted due to the important role schools have in putting across and discussing values and relations to others. To secure a municipal and state contribution and perspectives regarding working with diversity in schools, the director of Resurscentrum för mångfaldens skola and the head of the Swedish National Agency for School Improvement in Malmö also took part in the study. A hermeneutical base and qualitative method formed the methodological approach and the collection of data was primary carried out by means of five interviews. A legal and political background as well as two dominating perspectives on diversity, one diversity management perspective and one critical approach, are presented as a framework for understanding this concept. Three theories were utilized as a base for understanding diversity and how it is implemented in the schools; these were a constructionist theory, an implementation theory and a glocalisation theory. The analysis shows that the school principals are uncertain about how to interpret the concept of diversity and construe it in a variety of ways. However, ethnicity prevails as the most common and tangible element of their interpretation. The implementation of diversity in the schools appeared to be dependent on the will and understanding of the principals; this was expressed by working with core values, by stressing equal rights and opportunities and by their understanding of legislation and political aspirations.