Syftet med den här magisteruppsatsen är att förstå vilken roll medierna har i en demokrati genom hur de konstruerar identiteterna på landets ledare. Metoderna som användes var en Kvalitativ innehållsanalys kombinerat med en Kritisk diskursanalys (CDA). Studien utfördes genom att analysera medietexter om partiledarna år 2010 och 2018 i de tre största partierna i Sverige. Från varje tidsperiod valdes tre artiklar från Dagens Nyheter (DN) och tre artiklar från Sveriges Television (SVT). Totalt undersöktes 12 artiklar kombinerat i båda medierna. Resultaten visade att det finns både skillnader och likheter i gestaltningen genom diskurser år 2010 och 2018. Den första diskursen som beskrivs är aktivistdiskursen som beskriver en politiker med mindre stöd från allmänheten som en politisk aktivist än en ledare. Den andra diskursen är Spelardiskursen, som medierna använder för att ge varje politiker en uppsättning med färdigheter eller förmågor att använda i tävlingen med sina motståndare. Uppsatsen föreslår också en Affärsdiskurs som kan användas för att förstå politisk journalistik som sak, spel och skandal med det nya tillägget politik som företagande. Jag förslår att medierna skapar politikernas förmågor som en del av politikens medialisering. Förmågorna hjälper även till att utveckla tidigare forskning om spel och skandal.

The aim of this master’s thesis is to understand what role the media have in a democracy and how they choose to construct the identity of a nation’s leaders. The methods used for the problem was a Qualitative Content analysis combined with a Critical Discourse Analysis (CDA). This study was performed by analyzing media texts about the party leaders in 2010 and 2018 from Sweden’s three biggest political parties. From each time period, three articles were selected from Dagens Nyheter (DN) and three articles from Sveriges Television (SVT). In total this thesis covers 12 articles across both media. The results showed that there are both differences and similarities in the framing through discourses between 2010 and 2018. The first discourse described is an Activist’s discourse where a politician with less support from citizens is framed as a political activist rather than a leader. The second discourse is the Player’s discourse, in which the media gives politicians a certain set of skills or abilities that are used in competition with their opponents. The thesis also proposes a Business discourse which could further help understand Political journalism as Issue, Game and Strategy, with the new element of Politics as a Business. I propose that the media creates abilities of politicians as a form of mediatization of politics. The abilities also help to further expand upon the previous research in Game and Strategy.