Mot bakgrunden av att en förening i Rosengård önskade hjälp med en projektansökan, som syftar till att skapa kunskap om miljö- och klimatfrågor, genomfördes en studie för att förstå hur ungdomar förhåller sig till miljöfrågor. Syftet med projektet var att skapa strategier så att ungdomar i åldrarna 16–25 ska vilja delta i miljövårdande arbete i det egna området. I studien användes en etnografisk metod som stimulerades genom ett så kallat nudgingprojekt med en specialdesignad askkopp. Etnografins fältstimulering fick spridning på mediala plattformar och det skedde en virtuell miljöstimulering som i sin tur ledde till oväntade möten. Studien visar att ungdomar upplever att miljöfrågor är svåra att förhålla sig till och att det finns andra behov som bättre behöver tillfredsställas. Men med rätt metoder där social gemenskap utgör en central beståndsdel, så finns det möjligheter till att få ungdomar engagerade i aktiviteter för att värna om miljön.

In view of the fact that an association at Rosengård wanted help with a project application aimed at attracting young people aged 16–25, concerning knowledge about environmental and climate issues. A study was conducted to understand how young people relate to environmental issues and to create strategies so that young people want to participate in environmental conservation work in their own area. The study used an ethnographic method that was stimulated by a nudging project with a specially designed ashtray. The project got noticed on media platforms and a virtual environmental simulation took place as a result of the project, which in turn led to unexpected meetings. The study shows that young people experience environmental issues are difficult to relate to and that there are other needs that need to be satisfied. But with the right methods where social community is a central component, it is still possible to get young people involved in activities to protect the environment.