Detta arbete undersöker om det går att förklara varför bilder i Shaun Tans bok Ankomsten upplevs som obehagliga. Teorin i uppsatsen grundar sig till stor del på ”das unheimlich”, ett uttryck myntat av Freud och som i uppsatsen beskrivs som det kusliga. Andra teorier är kognitiv dissonans och hyperbol. För att analysera bilderna definieras frågor baserade på teorins grundpunkter. I resultatet visar det sig att nästan alla bilder är länkade till det kusliga, ibland i kombination med andra teorier. Det görs också analyser om huruvida objektens skala och proportioner kan ha en inverkan eller inte, baserat på ”grodperspektivet”. I analysen görs även några liknelser till propagandaposters från andra världskriget, vilket länkas till ”mentala triggers”. I slutsatsen konstateras det att arbetet kunde blivit utförligare om det under forskningen funnits fler anledningar till obehag som kan länkas till bilderna. Det fanns även ett problem med att förklara varför många upplever vissa saker som obehagliga och dessa fick refereras till fobier, även om detta inte helt stämmer, och upplevelserna egentligen kan beskrivas som rädslor. För vidare forskning föreslås fokusgrupper för att testa uppfattningar med en kvantitativ metod samt att analysera historien utifrån ett genusperspektiv där huvudrollen i stället hade varit en kvinna.

This paper investigates if it is possible to explain why pictures in Shaun Tans book The Arrival are experienced as unpleasant. The theory of the essay is mainly based on "das unheimlich" coined by Freud and is in the essay described as “uncanny”. Other theories are based on cognitive dissonance and hyperbole. In order to analyse the images content, questions based on the basic points of the theories are defined. As a result, it turns out nearly all pictures are linked to uncanny, sometimes in combination with other theories. Analyses regarding if scale and proportions of objects can make an impact are also made, based on the "frog perspective". Some similarities between images in “The Arrival” and propaganda posters from World War II can be observed, which can be linked to mental triggers. In the discussions, it is made clear that the research could have developed further if more reasons for discomfort were investigated while observing the images. There was also a problem with explaining why many observers are experiencing some elements as unpleasant and these elements are in the paper referred to as phobias, even though this not quite accurate and should be referred to as fears. In order to carry on further research, focus groups are suggested to test perceptions with a quantitative method. Also, to look at the story from a gender perspective, and to see what would be different if the main character was a female.